Profil i Balans: Ministern tar med sig de små företagen ut i världen

Om hon fick bestämma själv skulle det stå frihandelminister på visitkortet. Handelsminister Ewa Björling brinner för att minska protektionismen i världen och kämpar för alla varors – och numera även tjänsters – rätt att existera på lika villkor på den inre marknaden i EU.

Ewa Björling är något av en ministrarnas doldis, vilket är ganska konstigt med tanke på att hon är ytterst ansvarig för det som kan sägas vara grundbulten i det svenska välståndet. Utrikeshandeln, det vill säga det samlade värdet av svensk import och export, står för runt 90 procent av Svensk BNP. Siffrorna talar: Sverige är ingen isolerad ö, även om blott Sverige svenska krusbär har – och snuset höll på att kosta oss EU-medlemskapet. Utan snusundantaget hade vi förmodligen aldrig gått med i EU, tror handelsministern, som har fortsatt att kämpa för det svenska snusets rätt att existera som en vara bland andra varor.

– Snusförbudet är ett diskriminerande och orättvist beslut, svenska företag ska vara jämlika på EU:s inre marknad. För mig handlar det om grundprincipen om att alla varor ska vara likställda på EU:s inre marknad, jag skulle lika gärna kunna jobba för hjortronsylt, säger hon.

Rösten antar en eldigare ton när hon får prata om sitt favoritämne: frihandel. Örhänget i form av en liten emaljerad guldfisk glimmar till i fotolampans ljus; vårsolen når inte hela vägen in i det lejongula arbetsrummet på utrikesdepartementet. Här huserar Ewa Björling, när hon inte är ute och reser, vilket hon oftast är. Almanackan är fulltecknad och varje femminuterspass räknas. Att Balans lyckas få en intervju klockan 13.45 till 14.25 kan vi tacka det så kallade tjänstedirektivet för. Direktivet, som innebär en omfattande avreglering av handelshindren för tjänster på EU:s inre marknad, trädde i kraft vid årsskiftet. Men trots positiva signaler om en stärkt ekonomisk konjunktur är det ingen rusning av små och medelstora företag ut på den nya marknaden. Ewa Björling vill ändra på detta och då måste man ta sig tid att träffa medierna, även om kalendern skriker nej.

– Tjänstedirektivet skulle kunna skapa upp till 600 000 nya jobbtillfällen inom EU. Bara den siffran är ju helt fantastisk och någonting som alla EU-länder borde anstränga sig för att realisera, säger hon.

Senare ska hon ta fram ett papper med data som gäller för Sverige och då visar det sig att de 600 000 nya jobben i Sverige motsvaras av en sysselsättningsökning på 0,1 procent, en mindre imponerande siffra. Men Ewa Björling trycker framför allt på företagens möjligheter att multiplicera sin kundkrets med flera tiotal över en natt.

– Tänk vilken möjlighet detta är, i stället för att vara på en marknad med nio miljoner har vi nu tillgång till en marknad med en halv miljard.

Som ansvarig minister för den inre marknaden är det Ewa Björlings jobb att medverka till att svenska företagare tar ”den enorma chans som finns där”.

Tjänstedirektivet antogs av EU:s ministerråd 12 december 2006. Då fick de 27 medlemsländerna tre år på sig att genomföra alla förändringar. I Sverige inrättades ett så kallat tjänstedirektivssekretariat med sju heltidsanställda tjänstemän. Under ett par år var de fullt sysselsatta med att se över alla svenska lagar så att de överrensstämde med direktivet inför deadline 28 december 2009, formellt datum för genomförandet av tjänstedirektivet i samtliga länder.

– Jag är väldigt glad över att vi lyckades genomföra tjänstedirektivet i tid och att så många EU-länder klarade av att göra det, det var ju en av våra prioriteringar under ordförandeskapet, säger Ewa Björling, som menar att den viktigaste fasen börjar nu:

– Nu handlar det om att se ”Fungerar det här i verkligheten, har varje land en kontaktpunkt och finns informationen alltid på två språk?”

Den så kallade kontaktpunken är en av de åtgärder som införs med tjänstedirektivet i syfte att förenkla tjänstehandeln över gränserna. Idén är att samla alla myndighetsfunktioner under ett och samma tak. En företagare som vill starta eller utvidga en verksamhet ska hädanefter inte behöva vända sig till mer än en enda instans. I Sverige står Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket bakom den nya hemsidan <www.verksamt.se>. I enlighet med direktivet finns hemsidan också i en engelsk version.

För att sätta press på myndigheterna har politikerna i Bryssel även sett till att direktivet innehåller en princip om tyst medgivande som innebär att ett uteblivet svar, inom den angivna tidsfristen, ska betraktas som ett medgivande.

Ar det inte väl radikalt?

– Den är framför allt väldigt bra, eftersom det leder till att administrativa hinder undanröjs. Det blir upp till myndigheterna att ge ett svar i tid, säger Ewa Björling.

Trots hennes brinnande engagemang för frågorna har hon inte lyckats nå ut till det svenska näringslivet med information om de nya möjligheter som tjänstedirektivet ger. Den stora kunskapsbristen hos både företag och myndigheter har påtalats bland annat i remissvar och debattartiklar undertecknade Far.

– Här får vi idka självkritik för att vi inte har informerat tillräckligt mycket om EU:s inre marknad. Det finns många företag som fortfarande inte känner till vad det är, så det handlar om att bli tydligare i vår kommunikation och kanske kommunicera på ett annorlunda sätt än tidigare, säger Ewa Björling som några dagar innan intervjun dragit ut på en turné för att möta företagare runtom i landet.

Ar det inte upp till näringslivet självt att skaffa sig kunskap?

– Naturligtvis, men det är fortfarande så att regeringen är ansvarig för att implementera tjänstedirektivet och i det ingår att informera, vilket vi gör nu, lovar handelsministern.

Svensk export har traditionellt sett representerats av industriprodukter och stora företag. På senare år har det skett ett skifte, som har stor betydelse för handelsministerns arbete. Numera är det inte bara storföretag som får följa med handelsdelegationer ut i världen, utan ministern tar även med sig små företag på sina främjarresor. De små- och medelstora företagen har fått en ny status i takt med att marknaden har förändrats.

– Många av de mindre företagen är tjänsteföretag och de senaste åren har tjänsteexporten ökat mest i den svenska exportstatistiken, säger Ewa Björling, som verkar ha belägg för att tjänstesamhället redan är här.

– Enligt en ny siffra som jag fick höra i går, är 80 procent av den svenska arbetskraften sysselsatt inom tjänstesektorn, då räknar man både privat och offentlig verksamhet, berättar hon.

Tjänsteexporten har ökat med nio procent om året de senaste åren och enligt officiella beräkningar kommer tjänstedirektivet att medverka till en ökning på ytterligare två procent av den svenska tjänsteexporten. Men fortfarande är många branscher undantagna, som till exempel finansiella tjänster och vårdtjänster.

Ewa Björling har särskilt framhållit att hon snart skulle vilja se en utvidgning av tjänstedirektivet till att omfatta vårdsektorn. Hon är själv tandläkare och forskare inom hiv.

Ligger vårdsektorn henne särskilt varmt om hjärtat månne?

– Jag ser vårdsektorn som en väldigt viktig framtidsbransch, inte minst för Sverige. Min ståndpunkt är naturligtvis också kopplad till logiken att vi har patientrörlighet inom EU. Om patienten får röra sig över gränserna måste vården få göra det.

Den svenska handelsministern började sin bearbetning av ministerkollegorna i EU under det svenska ordförandeskapet i höstas. Vid ett informellt ministermöte i Umeå skickade hon upp ”en testballong” och fick, enligt egen utsago, inte så hårt motstånd som hon hade trott i fråga om att utvidga tjänstedirektivet.

En annan framgång under det svenska ordförandeskapet var att man kom ”ett steg närmare” ett EU-patent. Handelsminister Ewa Björling kallar det för den femte friheten: fri rörlighet för innovationer.

– Det är någonting som skulle underlätta enormt, inte minst för småföretagare, då det kommer att bli ekonomiskt rimligt att söka ett EU-patent som gäller i 27 länder, i stället för att söka i varje land, vilket gör det ekonomiskt omöjligt i dagsläget att ta sin innovation på export på EU:s inre marknad.

De fyra, och snart kanske fem, friheterna till trots, återstår mycket arbete innan den inre marknaden är helt gemensam. Tjänstedirektivet lanseras som stora kliv närmare målet om en enda marknad. Vad som blir nästa steg får vi kanske veta 14 april då handelsminister Ewa Björling kommer att avge en ny handelspolitisk deklaration i riksdagen. Det blir hennes andra sedan hon tog över handelsministerposten efter Sten Tolgfors, en bit in i mandatperioden 2007. Nu siktar hon på att bli omvald men kommer inte att driva frågan om sin titel.

– Nej, någon frihandelsminister finns ingenstans i världen, däremot finns det flera som kallar sig det inofficiellt, säger handelsminister Ewa Björling och ler de invigdas leende.

Rakel Lennartsson