En rad börsbolag med stora goodwillposter råkade 2007–2008 ut för kraftiga kursras. Var det goodwillposterna som pressade bolagens aktiekurser eller fanns det andra förklaringsfaktorer?

Katalogföretaget Eniro tappade drygt 90 procent av börsvärdet under kaoset 2007–2008. Även i dag ligger börskursen långt under toppen från 2007, ungefär 60 procent. Den typen av kurskollaps brukar normalt indikera betydande finansiella problem, men inte i Eniro. Visserligen föll resultatet under 2009, men någon förlust var det inte frågan om. Däremot hade Eniro Stockholmsbörsens största goodwillvärde, ungefär fem gånger eget kapital. Var det denna som pressade aktiekursen?

Även tobaksbolaget Swedish Match har stora goodwillposter. Räknat i förhållande till eget kapital, ungefär lika stora som Eniros. Swedish Matchs aktie tillhör en av de mest motståndskraftiga under den senaste krisen. Fallet från toppen 2007 stannar på 20 procent och i dag slår kursen rekord, 17 procent över tidigare toppnotering. Uppenbarligen har inte den stora goodwillposten pressat Swedish Match börskurs.

Skillnader i vinstutveckling är den viktigaste förklaringsfaktorn. Eniro har haft ett markant vinstfall under 2009. Helårsvinsten det senaste året motsvarar bara 17 procent av genomsnittsvinsten 2006–2008, medan vinsten i Swedish Match uppgår till 113 procent, alltså en uppgång. Analyserar vi ytterligare 20 börsbolag med ungefär samma vinstfall som Eniro, ligger kursutvecklingen för dessa på minus 65 procent. Goodwillvärdet i dessa bolag motsvarar bara 40 procent av bolagens egna kapital. Det tycks alltså som om det kraftiga kursfallet i Eniro är en effekt av både en fallande vinst och ett högt goodwillvärde.

Låt oss vidga analysen till att omfatta de 20 bolag på Stockholmsbörsen med störst goodwillvärde. Medianvärdet för dessa bolag ger en goodwillpost på 127 procent av eget kapital. Sorterar vi bolagen efter storleken på kursfallet 2007–2008 får den sämre halvan ett ras på 81 procent, medan den bättre halvan får ett kursfall på 43 procent. Goodwillvärdet för den sämre halvan ligger på 122 procent av eget kapital, medan bolagen med det mildare kursfallet ligger på 127 procent. Uppenbarligen kan inte goodwillposten, isolerat, förklara kursutvecklingen.

Även här blir vinstutvecklingen den viktigaste faktorn. Den halva av bolagen med störst kursfall redovisar en vinst 2009 som är 39 procent av genomsnittsvinsten 2006–2008, medan bolagen med bäst kursutveckling ligger på 140 procent, alltså en vinstuppgång. Inte något bolag i ”bästagruppen” redovisar ett vinstfall, medan ett bolag i ”sämstagruppen” redovisar en vinstuppgång (Knowit, som i dag dock återtagit hela kursfallet från krisen 2007–2008).

Går vi ett steg vidare och analyserar 20 börsbolag med låga goodwillvärden, styrks bilden av att goodwillposten är en riskfaktor. I denna grupp drabbas den kursmässigt värst utsatta halvan av ett fall på 70 procent, mot alltså minus 81 procent i goodwillgruppen. Därtill är resultatfallet inte lika kraftigt som i goodwillgruppen. Nedgången 2009 ligger på 67 procent av snittvinsten 2006–2008, mot alltså 39 procent för de värst utsatta bolagen i goodwillgruppen. Bolagen med höga goodwillvärden verkar alltså ha drabbats av både värre vinst- och kursfall under krisperioden.

Granskar vi bolagen med lägst kursfall i båda grupperna tonar vinstens betydelse fram ytterligare. Bolagen med låga goodwillvärden har en kursnedgång på 52 procent, mot 41 procent för bolagen med höga goodwillvärden. Den bättre kursutvecklingen för goodwillgruppen förklaras av vinstutvecklingen. Den gruppen redovisar, som nämnts, en vinst 2009 som motsvarar 140 procent av genomsnittsvinsten 2006–2008, medan bolagen med låga goodwillvärden har en vinst på 81 procent av detta genomsnitt.

Slutsatsen av ovanstående blir att vinstutvecklingen varit den överlägset viktigaste kurspåverkande faktorn under de senaste årens kaotiska utveckling. Om vinstutvecklingen varit svag har däremot bolag med höga goodwillposter fått ett större kursfall, än bolag med låga. De slutsatser jag drar är därför att goodwillposten är att likna vid en riskfaktor, ungefär som hög belåning. Den utgör ingen kurspress när vinsterna i bolaget stiger, men om de faller träffas bolagen dubbelt – dels av oron för de fallande vinsterna, dels av oron för att goodwillposten ska behöva skrivas ner. Med höga goodwillvärden i relation till eget kapital finns nämligen risken att bolaget ska behöva göra en nyemission. Då har goodwillproblematiken blivit kassaflödespåverkande. Då brukar placerarnas tålamod tryta.

Bolag med höga goodwillvärden

Kursfall 2007–2008 % av topp

Goodwill 2007 dec % eget kap

Resultet 2009 i % av 2006–2008

Eniro

-93%

394%

17%

NewWave

-92%

81%

33%

Trelleborg

-85%

102%

49%

Semcon

-84%

108%

-628%

B & B Tools

-82%

89%

-4%

Cyber Com

-80%

115%

75%

Hexagon

-79%

141%

77%

SSAB

-76%

141%

-29%

Know it

-74%

135%

128%

Husqvarna

-65%

129%

45%

Median (kraftigt kursfall)

-81%

122%

39%

Meda

-59%

257%

199%

Tieto

-50%

102%

105%

AssaAbloy

-48%

119%

105%

Getinge

-47%

157%

140%

Intrum Justitia

-43%

97%

107%

Securitas

-42%

166%

171%

Astra-Zeneca

-36%

144%

143%

Elekta

-31%

127%

187%

Duni

-25%

87%

345%

Swedish Match

-20%

614%

113%

Median (milt kursfall)

-43%

127%

140%

Median totalt

-62%

127%

105%

Börsen totalt

-64%

50%

77%

Peter Malmqvist är ordförande i Sveriges finansanalytikers förening.

peter.malmqvist@eqr.se