Balans nr 5 2010

Revisionsplikten

kom, sågs ... och slopades

I juni kommer regeringens förslag om slopad revisionsplikt för de minsta aktiebolagen att klubbas i riksdagen. Reformen träder i kraft 1 november 2010, men kommer att slå igenom på marknaden med en viss fördröjning. Övergångsreglerna innebär att bolagen förväntas ta ställning till revision/icke revision först efter att innevarande avtal har löpt ut. Vad många kanske inte känner till är att revisionsplikten för samtliga svenska aktiebolag endast har funnits i knappa tre decennier.

Det allmännas intresse drev fram revisionsplikten. Företagens intresse avskaffade den. Så skulle man, tillspetsat, kunna beskriva de trettio årens senaste debatt.

Då, 1983, när Sverige införde revisionsplikt för samtliga aktiebolag handlade det om att minska utrymmet för fusk och fel och risken för förlorade skatteintäkter. Drygt 20 år senare har debatten svängt så till vida att ett gynnsamt företagsklimat anses vara en kärnfråga för skapandet av samhällsnytta. 2010 är det småföretagens intressen som driver fram ett slopande av revisionsplikten, som ett led i regeringens arbete med att underlätta och förenkla villkoren för företagarna, särskilt de minsta.

Ytterst styrs revisionsplikten av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv, som sätter taket för hur höga gränsvärden medlemsländerna får tillämpa. Siffrorna räknas regelbundet upp. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet beslutades 1978 och har alltså över trettio år på nacken.

Hösten 2006 tillsatte den svenska regeringen en särskild utredning, ledd av Bo Svensson, som bland annat skulle ta ställning till hur revisionsplikten skulle kunna avskaffas. 2008 kom delbetänkandet ”Avskaffande av revisionsplikten för små företag” med ett förslag på gränsvärden i storleksordningen 50 anställda, 41 miljoner kronor i balansomslutning och 83 miljoner kronor i nettoomsättning, det vill säga gränsvärden i nivå med EU:s tak för vilka bolag som kan undantas från revisionsplikt, och betydligt högre än de gränsvärden som regeringen nu har beslutat om som ett första steg.

Varför avskaffas revisionsplikten? EU-anpassning, regellättnad för företagen samt samhällsekonomisk effektivisering är några av de drivkrafter som brukar nämnas i samband med den slopade revisionsplikten. Ett enkelt sätt att uttrycka det är att kostnaden för revision ibland överstiger nyttan, framför allt i små företag.

I EU såväl som i Sverige finns ett starkt politiskt tryck för att minska de administrativa bördorna för företagen. EU-kom-missionär José Manuel Barroso var först med att formulera ett 25-procentsmål för minskningen av företagens administrativa kostnader. Flera länder i Europa har sedan följt efter. Alliansregeringen har lovat att uppfylla målet under 2010.

Slopandet av revisionsplikten för de minsta aktiebolagen är den enskilt största åtgärden för att nå målet. Frågan är om den räcker för att nå hela vägen fram?

Rakel Lennartsson

Revisionsplikten

Regeringen har beslutat om följande gränsvärden: genomsnittligt antal anställda 3, balansomslutning 1,5 miljoner kronor, nettoomsättning 3 miljoner kronor.

Om minst två av gränsvärdena överskrids ska bolaget ha revision.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...