Innehåll

Balans nr 5 2010

Debatt: Vad ska styra auktorisationen av redovisningskonsulter?

Lotta Jörgensen och Caisa Drefeldt har i ett inlägg med rubriken ”FAR SRS ägnar sig inte åt akademikersnobberi” i Balans nr 2/2010 haft invändningar på vårt inlägg om framtidens redovisningskonsulter i Balans nr 1/2010.

I vårt inlägg ifrågasatte vi kravet på akademisk utbildning för att kunna bli auktoriserad redovisningskonsult. Vi spekulerade lite i motiven bakom kravet. Men framför allt menade vi att akademisk utbildning inte ska vara allena rådande och kanske inte ens är sakligt motiverad med hänsyn till yrkesrollen. Vi framförde åsikten att yrkeshögskolan är väl så lämpad att utbilda operativt verksamma redovisningskonsulter, bland annat med hänsyn till småföretagares behov.

I Lotta Jörgensens och Caisa Drefeldts inlägg framskymtar att auktoriserade redovisningskonsulter ska kunna lösa mer komplexa frågor och att man fortfarande kan verka som redovisningskonsult utan att vara auktoriserad. Man kan här ana visionen av en marknad där auktorisation förväntas bli en inkörsport till mer kvalificerade uppdrag. Frågan är bara hur stor marknaden är för sådana uppdrag, kravet på avskaffad revisionsplikt har ju framsprungit ur klienternas behovsuppfattning.

I slutet av inlägget får vi svaret på våra undringar och spekulationer. Far är medlem i en internationell organisation för revisorer, IFAC, som för medlemskap ställer krav på att de enskilda medlemmarna har utbildning enligt Bolognaprocessen, det vill säga traditionell akademisk utbildning. Den svenska yrkeshögskolan ingår inte i Bolognaprocessen och skulle alltså inte kunna vara behörighetsgivande för medlemskap i Far.

Så för det första kopplas auktorisation för redovisningskonsulter till medlemskap i Far och för det andra krävs för detta medlemskap akademisk utbildning beroende av medlemskapet i revisorsorganisationen IFAC. Detta innebär att auktorisation av svenska redovisningskonsulter indirekt styrs av en internationell akademikerorganisation och inte av marknadens behov, vilket känns lite märkligt. Än märkligare är att den fristående organisationen srf anpassat sig till akademikerspåret, trots sin mer operativa bakgrund inom redovisning och rådgivning.

Om man studerar Fars hemsida hittar man följande övergångsregler för medlemskap:

Övergångsregelför redovisningskonsult (till och med 31 december 2010).

Sökanden ska uppfylla minst ett av tre nedanstående kriterier:

  • Vara kvalificerad revisor Far.

  • Vara civilekonom eller ha genomgått postgymnasial redovisningsekonomisk utbildning eller motsvarande samt ha minst tre års erfarenhet som redovisningskonsult.

  • Ha minst tio års dokumenterad praktisk erfarenhet av redovisning varav minst fem år som extern rådgivare.

Här tar man ändå in medlemmar som inte har akademisk utbildning, utan hänsyn till IFAC:s utbildningskrav. Inte lätt att följa logiken. Men kanske handlar det mer om att vara strategisk med hänsyn till läget i branschen.

Det alternativ som känns mest neutralt är att auktorisationen sköts av en fristående stiftelse som verkar enbart utifrån marknadens behov. Här skulle Yrkeshögskolan kunna bli en aktör utan att diskvalificeras av krav på akademisk ställning.

Civilekonom Lena Edsbäcker är lärare i ekonomi och redovisning.

Civilekonom C-G Ekström är lärare i ekonomi och beskattning samt författare för Liber förlag.

Civilekonom Claes Westerberg är rektor med ansvar för utbildningen ekonomi- och redovisningskonsult.

Samtliga vid KY-akademien vid Studium, Göteborgs stad utbildning.

Auktoriserad redovisningskonsult Christer Abrahamsson är verksam vid Gothia Revision AB i Göteborg.

Civilekonom och auktoriserad redovisningskonsult Anna Halldenius är verksam vid Arkiv Redovisning AB i Göteborg.