Innehåll

Balans nr 6-7 2010

Inblick: Skatterätt eller konsten att veta vad som är fel

Rätt eller fel är ofta en svår fråga såväl på arbetet som i privatlivet. På skatteområdet uppstår frågan relativt ofta. Just nu finns det ett par frågor som många anser viktiga, men där det råder oenighet om vad som egentligen ska anses vara det rätta. Emellertid finns sedan länge en i lag fastställd ordning för hur man ska komma fram till vad som ska gälla. Det finns en instansordning med rangordnade domstolar. Tycker man inte om Skatteverkets, sv, beslut kan man överklaga det till Förvaltningsdomstolen, före detta länsrätten, och därefter till kammarrätten. Har man goda argument och en för praxis mycket viktig frågeställning kan man till och med ha en chans att få frågan prövad av Regeringsrätten. Regeringsrätten är högsta instans och beslut där blir praxis för liknande ärenden.

När Regeringsrätten har dömt i ett ärende vet således alla vad som är rätt, oberoende av om domstolen är enig eller inte: majoriteten bestämmer. Det kan till exempel vara två domare som har en uppfattning och tre som har den motsatta. Vän av ordning kan då tycka att det är tveksamt vad som egentligen är rätt i ett sådant läge. Formellt råder dock ingen tvekan – majoritetens mening är den rätta.

Tittar man på i dag aktuella fall där situationen med oenighet uppstått finns bland annat frågan om man enligt svensk lag kan dömas två gånger för samma fel. Sådan dubbel bestraffning kan uppstå om en svensk skattebetalare gör ett fel i sin deklaration och får skattetillägg. Visar sig felet sedan så allvarligt att det av en åklagare anses vara ett skattebrott blir skattebetalaren även straffad för detta med böter eller fängelse. Detta trots att det är samma fel som behandlas.

Kan det vara rätt? Ja säger Högsta domstolen, HD, som är högsta instans när det gäller frågor om skattebrott. Var HD då enig om denna slutsats? Nej!

Jag går raskt vidare till den problematik som är målet med dessa rader och som rör ganska många svenska skattebetalare. Många har sålt en villa eller bostadsrätt och fått senarelägga beskattningen av uppskovsbeloppet tills dess att ersättningsbostaden är såld. Denna underbara situation gällde länge. Numera har vi dock fått ”byta till OSS” en fiktiv schablonräntebeskattning på dessa uppskov mot exempelvis lägre fastighetsskatt. Denna räntebeskattning gäller förvånande nog även gamla uppskov från tid före ändringen av lagen. Kan det vara rätt då vi i Sverige har ett förbud mot retroaktiv skattelagstiftning? Men vårt beslut innebär ingen retroaktiv lagstiftning, säger regeringen. Lagrådet å sin sida, som alltid ska pröva nya lagförslag så att de är rätt innan riksdagen beslutar, tyckte nog att det var retroaktiv lagstiftning men lät det passera och riksdagen fick fatta sitt beslut. Domstolar kan dock fortfarande i sina domar säga att det är fel och då gäller domslutet före riksdagens beslut.

Men hur ska jag då som rättsmedveten svensk skattebetalare göra för att det ska bli rätt när det nu i min förtryckta deklaration tagits upp ett schablonräntebelopp till beskattning?

Möjligen hänga upp det på att en förvaltningsdomstol härom veckan beslutade att det är retroaktiv skattelagstiftning. Tyvärr kan den rättrogne snabbt konstatera att det i andra förvaltningsdomstolar fattats motsatt beslut.

Jag får väl följa den vanliga vägen och be om omprövning av min deklaration hos sv i så motto att räntebeloppet ska tas bort. sv lär säga nej. Om den förvaltningsrätt jag hör till säger samma sak får jag väl överklaga till kammarrätten och därefter möjligen få saken prövad i Regeringsrätten. Hur lång tid har då gått innan jag får rätt och hur många av mina kommande deklarationer blir felbehandlade under denna tid? Det går inte att säga hur lång tid hela processen skulle ta men normalt är tre till fem år.

Nu finns det sedan lång tid tillbaka en, som man skulle kunna kalla för sidoinstans, Skatterättsnämnden, SRN. Den har rätt att ta ställning till hur en viss skattefråga ska behandlas i framtiden under de förutsättningar som en skattebetalare anger i sin ansökan om förhandsbesked.

Den stora fördelen med ett sådant överklagande är emellertid att det har förtur i Regeringsrätten som alltid måste pröva det, oberoende av om deras bedömning har betydelse för praxis eller inte. Ofta kommer det slutliga svaret här inom ett år eller kortare tid och då vet jag ju ganska snabbt vad som är rätt.

Jag drömde härom natten att någon redan hade sökt förhandsbesked i denna fråga så att varken jag eller någon annan skulle behöva göra något för att få veta vad som är rätt. Så det är bara att ta det lugnt och avvakta. Rätt eller fel?

Jag utelämnar frågan om vad som verkligen objektivt och otvivelaktigt är rätt men det kanske är fel av mig.

Kurt Rengholt är skattekonsult på Grant Thornton och representerar i detta nummer Fars skattesektion.

kurt.rengholt@grantthornton.se

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...