Innehåll

Balans nr 6-7 2010

Inblick: Köparens rättigheter måste urskiljas i redovisningen

År 2009 publicerade IASB ett Discussion Paper av vilket det framgår att IASB tillsammans med FASB avser att introducera en modell för intäktsredovisning som tar sin utgångspunkt i en så kallad tillgångs/skulds approach och inte i en så kallad earningsapproach. En intäkt ska i enlighet med förslaget redovisas när en förpliktelse inom ramen för ett kundkontrakt levereras/uppfylls/presteras. Ett kundkontrakt är ett kontrakt i enlighet med vilket ett företag lovar att leverera en vara eller en tjänst och där kunden å sin sida lovar att betala. Alla kundkontrakt ger upphov till en fordran respektive en skuld. Under utvecklingsarbetet förkastades förslaget att kräva en redovisning av dessa förpliktelser till verkligt värde. IASB beslutade i stället att alla förpliktelser skulle värderas till det i kontraktet överenskomna priset vilket innebär att den redovisade intäkten aldrig kan överstiga transaktionens pris.

En viktig utgångspunkt i den föreslagna modellen är att samtliga transaktioner ska delas upp i sina beståndsdelar och att dessa ska redovisas som intäkt i takt med att relaterad förpliktelse levereras/uppfylls/presteras.

En intäkt ska likväl i enlighet med dagens regelverk delas upp i sina beståndsdelar och intäkterna kopplade till dessa ska redovisas separat om dessa utgör en betydande del av helheten. Tillvägagångssättet blir emellertid mer explicit i och med att redovisningen tar sin utgångspunkt i de i kontraktet identifierade beståndsdelarna. Precis som i dag kan enskilda förpliktelser eller kontrakt utgöra förlustaffärer och i enlighet med gällande standarder ska avsättningar göras för dessa.

Det finns ett antal områden som har diskuterats mer utförligt än andra vilka beskrivs nedan.

Inledningsvis beslutade IASB att alla garantiåtaganden utgjorde framtida åtaganden, IASB har emellertid bland annat på inrådan av remissinstanser, uppdaterat och förändrat förslaget. Redovisning av garantier är beroende av vilket syfte de uppfyller. Garantier som syftar till att ge säljaren möjlighet att åtgärda fel, som förelåg vid försäljningstillfället, utgör inte en del av den ursprungliga försäljningen utan en sådan garantiform utgör en så kallad icke-försäljning. Produkten var defekt och någon intäkt ska inte redovisas förrän detta har åtgärdats. Avtalet kommer således att ge upphov till en periodisering som en förutbetald intäkt. Redovisningen blir alltså beroende av den kunskap säljaren innehar rörande hur många produkter som normalt sett innehar fel vid det faktiska försäljningstillfället, ett antal som helt enkelt undantas intäktsredovisning.

Däremot, rör det sig om fel som uppstår efter försäljningen utgör det en separat förpliktelse och en del av transaktionens värde måste allokeras och redovisas som ett garantiåtagande. Logiken baseras på att försäljningssumman inkluderar ett värde/pris rörande det framtida garantiåtagandet som kunden innehar. Även om värdet av garantin inte framgår explicit ska det separeras från övriga beståndsdelar.

När det gäller returrättigheter har IASB diskuterat två möjliga tillvägagångssätt. Det första alternativet innebär att rättigheten för mottagaren utgör ett åtagande för säljaren. Det andra alternativet är att returer betraktas som misslyckade försäljningstransaktioner.

IASB valde efter remissrundan att utveckla en tredje metod. I enlighet med denna ska varor som säljaren förväntar sig återfå inte ge upphov till en intäkt, en skuld ska i stället redovisas som utgör säljarens skyldighet att återta produkten. Varorna ska emellertid alltjämt bokas bort från lagret och kostnaden för sålda varor ska justeras. Motbokningen i det här fallet utgör en rättighet att erhålla produkten som förväntas lämnas tillbaka.

Det finns en grundläggande logik i den IASB och FASB utvecklade intäktsmodellen som baseras på att köparen som en del av det initiala priset erhåller rättigheter som måste urskiljas i redovisningen. Det är alltså möjligt att beskriva förslaget om ny redovisnings-modell för intäkter utifrån två kriterier:

  • För det första uppstår intäkter genom att de förpliktelser som kundkontrakt ger upphov till levereras/uppfylls/presteras.

  • I de fall transaktionens värde inkluderar framtida prestationer för säljaren, ska dessa delar periodiseras separat.

I många fall kommer det inte att innebära en synbar skillnad mellan de olika modellerna som kan sägas föreligga främst på en normativ nivå. Den förordade tekniken kan tyckas komplicerad och onödig, men med tanke på att upplysningar ska lämnas om de ”nya” skulderna och tillgångarna som uppstår i enlighet med returrättigheterna är det också möjligt att påstå att transparensen ökar om hur företags affärsmodeller faktiskt fungerar. Detta under förutsättning att lämnade upplysningar är av god kvalitet.

Pär Falkman är ekonomie doktor och redovisningsspecialist på Ernst & Young.

par.falkman@se.ey.com

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...