Ulf Sandlund är ansvarig för specialistenheten Forensic Services inom PricewaterhouseCoopers och har jobbat med några av de senaste årens mest uppmärksammade mutskandaler inom svenskt och internationellt näringsliv.
1 Du säger att Sverige ligger efter nar det gäller korruptionsbekämpning, hur menar du?
– Svenska rättsvårdande myndigheter har ingen tradition av att utdöma kännbara sanktioner. Företagen å sin sida har inte heller alla gånger jobbat så mycket med de här frågorna; de interna ramverken är ofta otydliga och processerna otillräckliga.
2 Den nya mutbrottslagen beräknas träda i kraft 2012. Är tidsfristen för kort?
– Det är i alla fall hög tid för företagen att börja se över vad de nya lagförslaget och koden kan innebära för verksamheten. Många processer i företaget berörs, allt ifrån försäljning och inköp till internrevision och HR-frågor. Det handlar om att göra riskbedömningar; identifiera vilka risker som finns och hur man kan minska dem.
3 Du anser att lagförslaget innehåller för svaga sanktionsmöjligheter, hur menar du?
– För ett litet svenskt företag kan en företagsbot på maximalt tio miljoner kronor vara en kännbar summa, men för ett större företag med stor verksamhet i andra länder betyder det ingenting. Statens incitament att dra igång kostsamma processer mot de stora företagen förbättras sannolikt inte heller.
4 Tio miljoner kronor, finns det lägen då ett företag skulle kunna ta den smällen till förmån för en attraktiv affär?
– Ja, jag har sett exempel i utlandet på att man bygger in potentiella exponeringar för straffavgifter i kalkylerna. Mutor kan ju också förekomma genom att företag vill ta en ”genväg” för att undvika en viss nackdel, exempelvis omild behandling av myndigheter. Men den internationella trenden pekar mot att de rättsvårdande myndigheterna i olika länder tar för sig på ett helt annat sätt i dag. Det finns exempel på både svenska och utländska globala företag som utdömts att betala hundratals miljoner dollar, eller euro, i böter.
5. Den nya lagen innehåller ett förbud mot ”vårdslös finansiering av mutor”. Vad innebär det för företagen?
– De måste ha full koll på vilka samarbetspartners och agenter de väljer och hur de övervakas. Detsamma gäller dotterbolag i en koncern. Verkar dotterbolaget eller samarbetsparten i en korrupt bransch? Hur stor är ersättningen i förhållande till arbetet som ska utföras? Det finns sammanhang då det är fullt motiverat att anlita agenter, men ett företag ska inte kunna gömma sig bakom en tredje part.
Rakel Lennartsson