Innehåll

Balans nr 10 2011

Inblick: Gemensam skatterevision, något att se fram emot?

Skälen för multinationella företag att ta ett samlat grepp om koncernens skatterisker är sannolikt fler än någonsin. De agerar i dag på en global arena där konkurrensen ofta tvingar företagen till snabba omställningar. Lågkonjunkturen har minskat tillgången på kapital. Skattemässiga förluster uppstår i företag där man tidigare inte väntade sådana.

En vanlig uppfattning hos myndigheter är att de förlorat överblicken över hur företagen bedriver sin verksamhet och hur intäkter och kostnader allokeras mellan bolagen i en koncern. Minskade skatteintäkter har fått stater runt om i världen att se över hur skatteintäkterna säkerställs.

Betydelsen av att ha tillgång till korrekt och relevant information har lett till en rad åtgärder hos lagstiftare och myndigheter. Regler om informationsplikt, riskklassificering av företag och fördjupad samverkan är exempel på några av de åtgärder som företagits. Simultana skatterevisioner är ett annat verktyg för att säkra ett mer korrekt skatteunderlag. Myndigheterna genomför granskningsprocessen var och en inom sin jurisdiktion och samarbete sker genom bland annat informationsutbyte och administrativ samverkan.

Gemensamma skatterevisioner (joint audits) är nästa steg i denna utveckling och innebär ett än mer långtgående samarbete myndigheter emellan. När oecd:s Forum for Tax Administration (FTA) möttes i september 2010 presenterades resultatet av ett projekt som drivits av ett antal medlemsländer avseende gemensamma revisioner. Slutsatsen under mötet var att gemensamma revisioner ska ge deltagande länder tillgång till en gemensam och enhetligt skatterevision, minska risken för ekonomisk dubbelbeskattning och ge möjlighet till ett snabbare förfarande för ömsesidig överenskommelse (mutual agreement procedure). Gemensamma revisioner antas ha potential att förkorta skatterevisionen och reducera kostnaderna, både för myndigheter och för berörda företag.

Till skillnad från en simultan revision innebär en gemensam revision att en eller flera stater tillsammans bildar ett gemensamt revisionsteam och tillsammans inhämtar nödvändig information. Detta internationella team reviderar gemensamt företag eller koncerner där de deltagande staterna har ett gemensamt intresse av resultatet.

Det reviderade företaget, å sin sida, kan besvara alla frågor och leverera allt material samtidigt till alla stater via det gemensamma teamet i stället för att behöva besvara samma fråga om och om igen.

Det är också tanken att det i revisionsteamet redan från början ska finnas representanter från respektive lands behöriga myndighet för att snabbt kunna påbörja en process för att minimera risken för dubbelbeskattning.

Värt att notera är att genom förslag om gemensamma revisioner börjar stater och myndigheter mer och mer agera på samma sätt som multinationella företag, det vill säga organisera sig internationellt och centraliserat. Det finns dock en mängd praktiska problem som måste övervinnas. Exempelvis finns frågeställningar kring handläggares behörighet att bedriva revision på annan stats territorium, olika lagstadgade tidsfrister i de inblandade staterna, språkhinder, kostnadsfördelning mellan staterna, olika regler och tolkning av dessa regler samt olika administrativa rutiner. Deltagande länder måste också komma överens om beskattningsresultatets fördelning, vilket kanske inte alltid är så enkelt. Trots dessa praktiska problem visar initiativet tydligt att stater och myndigheter ser ett behov av att ytterligare stärka samarbetet mellan myndigheter för att säkerställa ett korrekt beskattningsunderlag.

Vad bör man då som företag tänka på för att minimera exponeringen vid eventuella framtida samtidiga eller gemensamma revisioner? Generellt kan det vara idé att, i likhet med myndigheterna, utöka utbytet av och säkerställa tillgång till relevant och korrekt skatteinformation från bolagen som ingår i koncernen för att möjliggöra en centraliserad och proaktiv riskhantering inom koncernen. För de skatterisker som identifieras i koncernen är det lämpligt att göra en prioriteringsordning och upprätta en handlingsplan. I flera fall kan skatterisker reduceras genom exempelvis bindande förhandsbesked, överenskommelse om prissättning (apa), öppna yrkanden, skatteamnesti eller liknande åtgärder. Allt detta kan verka självklart, men ofta visar det sig, först när revisionen är ett faktum, att det samlade greppet om koncernens skatterisker har varit otillräckligt.

Är gemensamma revisioner då något att se fram emot? fta verkar åtminstone vara av den uppfattningen, då det i rapporten framgår att gemensamma revisioner i första hand ska ske på frivillig basis. Kanske är det också så att om alternativet är simultana revisioner, där deltagande stater konkurrerar om beskattningsunderlaget utan att ta hänsyn till den administrativa börda som läggs på skattskyldig eller risken för dubbelbeskattning, är gemensamma skatterevisioner ett mer attraktivt alternativ. Det återstår att se hur gemensamma revisioner kommer att fungera i praktiken. Kanske är det inget att se fram emot, men har man som företag redan i förväg vidtagit förberedande åtgärder bör en gemensam skatterevision inte vara något att frukta.

Johan Hörberg är skattejurist på Ernst & Young.

johan.horberg@se.ey.com

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...