Innehåll

Balans nr 10 2011

Debatt: Nya regler kräver ökad kunskap om pensionsfonder

Nya IAS 19 ”Employee benefits” kräver ökad kunskap om riskerna i förvaltningen och redovisningen av pensionsutfästelser. Även om förändringarna träder i kraft först 2013 så bör företagen redan nu börja planera och uppskatta vad effekten på nettoresultatet kommer att bli.

16 juni i år utfärdade International Accounting Standards Board (IASB) en uppdatering av International Accounting Standards (IAS) 19. Det kommer att få en betydande inverkan på svenska företags förmåga att jämna ut effekten av stora svängningar i sina nettopensionsskulder.

De aviserade förändringarna kräver en mer fullständig rapportering av komponenterna av pensionskostnaden i resultaträkningen, pensionsåtagandena i balansräkningen och uppgifter om riskerna av fondernas arrangemang i noterna. Förändringarna anpassar också US GAAP och International Financial Reporting Standards (IFRS) vad gäller anställningsförmåner.

Den största förändringen för många företag är det sätt på vilket aktuariella vinster och förluster behandlas. Sådana vinster och förluster uppkommer från förändringar i aktuariella antaganden och från skillnaden mellan tidigare aktuariella antaganden och det faktiska utfallet (”erfarenhetsbaserade justeringar”).

De nya reglerna förbjuder användningen av ”korridormetoden” som tillåter bokföring av dessa aktuariella vinster och förluster genom resultaträkningen på en utjämnad basis över medlemskapets medellivstid, i praktiken normalt över tio år.

En undersökning gjord av pensionskonsulterna Nordic Specialist Finance (NSF) visar att nästan två tredjedelar av stora svenska företag idag använder korridormetoden, och många av företagen har därför betydande oredovisade aktuariella förluster eller vinster. Enligt den nya IAS 19, kommer dessa förluster att redovisas i sin helhet inom totalresultat för perioden, under rubriken övrigt totalresultat.

Även om förändringarna träder i full kraft först 2013 så måste företagen dessförinnan planera och uppskatta vad effekten på nettoresultatet kommer att bli. Företag kan eventuellt bokföra ändringen tidigare, redan i årets bokslut, vilket i vissa fall kan vara till nytta.

Varför är detta en fråga för svenska företag nu? Svenska företag har traditionellt sett till att deras pensionsfonder är välfinansierade med hjälp av nyckeltal som ”täckningsgrad” för att beräkna över- eller underfinansiering. Men i och med övergången till internationella värderingsmetoder kommer de aktuariella antagandena och diskonteringsräntan på pensionsåtagandet att få en större påverkan på nettoskulden. Eftersom dessa antaganden och räntan varierar mycket mer under kortare tidsperioder, kommer företagens nettopensionsskuld därmed bli mer volatil.

Under 2010 kunde svenska företag dra nytta av hög aktieavkastning och stigande räntor för att ”hinna i kapp” i bokföringen av oredovisade aktuariella förluster i resultaträkningen. Detta kan också ha gynnat företagens kreditvärdighet. Men med de negativa utsikterna för aktier och räntenivåer under 2011, och kraven i nya IAS 19 krav på att direkt redovisa aktuariella vinster och förluster, kommer företagen att pressas att visa att de bättre kan hantera rörelser, eller volatilitet i sina pensionsskulder. Detta kräver vanligen expertrådgivning, som normalt inte finns inom befintliga redovisnings- eller pensionsavdelningar.

En orsak till de stora svängningarna i aktuariella vinster och förluster ligger i obalansen i längden eller ”durationen” av tillgångar och skulder, där vanligtvis kortsiktiga tillgångar hålls mot långsiktiga pensionslöften.

NSF har räknat fram ett exempel på hur den kommande IAS 19 – förändringen skulle påverkat ett stort svenskt företag. Exemplet är baserat på en verklig pensionsskuld som värderats utifrån statsobligationsränta och där tillgångarna helt investerats i ett Svenskt statsobligationsindex samt en initial fonderingsgrad om 100 procent enligt den nya och den gamla metoden med start från 2005 fram till 2010.

Beräkningen ger årligt resultat (ÅR) mellan 0% och -2,4% av pensionsskulden med utjämnat resultat enligt korridormetoden, medan variationen med nya IAS 19 ligger mellan 10,3% och -23,4% av pensionsskulden, det vill säga: ett spann på 34% mellan de högsta och lägsta värdena.

Dessutom förutsätter beräkningen att samtliga tillgångar investerats i statsobligationer: om en del av tillgångarna i stället hade varit placerade i aktier, som i de flesta svenska pensionsfonder, hade de årliga svängningarna blivit ännu större.

Ovanstående situation är en riktig huvudvärk för Sveriges ekonomichefer. De måste försöka balansera dels kraven från investerare som mäter skulderna i balansräkningen enligt internationell standard, dels de anställda och deras företrädare, som engagerar sig med företagets kapacitet att stå bakom pensionslöftena på längre sikt.

Ju mer kunskap dagens ekonomichefer skaffar sig om riskerna i förvaltningen och redovisningen av pensionsutfästelser, desto bättre kommer de att kunna hantera dessa konkurrerande intressen och fatta rätt strategiska beslut. Och det kommer att gynna både bolagets aktieägare och anställda.

Philip Persson , Marcus Karlsson och Steve Hardwick är verksamma vid Nordic Specialist Finance i Stockholm.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...