Innehåll

Balans nr 11 2011

Noteringar: Riskbedömningen blir allt viktigare

Vad är en revisorspåskrift värd om den inte kan

förhindra en ny HQ-krasch? Den frågan ställde sig många efter Revisorsnämndens beslut att i allt väsentligt ”fria” HQ:s revisor. Exemplet HQ visar att riskbedömningen kommer att ta större plats framöver.

Revisorsnämndens kritik mot HQ-revisorn Johan Dyrefors stannade vid en erinran för bristande dokumentation av vissa överväganden i revisionen. Erinran är den mildaste formen av disciplinär åtgärd. Beslutet togs emot med stor lättnad, av revisorn, KPMG och Far. Men för styrelseproffs, aktieägare och småsparare skänkte det inte samma lättnad.

Catharina Lagerstam, styrelseledamoten som hoppade av sitt uppdrag i HQ Bank i protest mot bolagets syn på värderingsfrågan, menar att Revisorsnämndens hållning påverkar hur hon kommer att betrakta revisorer framöver.

– Som styrelseledamot frågar jag mig vad en påskrift av en revisor egentligen betyder om Revisorsnämnden säger att det här är den kvalitet som vi ska förvänta oss av revisorer. Alla vet ju vad som hände i HQ Bank, säger hon och ifrågasätter om revisionen är värd sitt pris för företagen, säger hon.

– Mot den här bakgrunden tycker jag att riksdag och regering bör fundera på om vi verkligen ska ha revisionsplikt för de större bolagen.

Thomas Carrington, lektor i revision vid Uppsala universitet, menar att som regelsystemet och International Financial Reporting Standards (IFRS) ser ut i dag har vi inga garantier för att vi inte får ett nytt HQ.

– Det är naturligtvis fullt möjligt att Revisorsnämnden har fel i sin bedömning av Dyrefors revisionsinsats. Men om nämnden har rätt, och om Finansinspektionen har rätt i att tradingportföljen var kraftigt övervärderad, får vi helt enkelt finna oss i att den här typen av situationer kan komma att uppstå igen, säger han.

Fars generalsekreterare Dan Brännström delar Thomas Carringtons syn att en stor del av turbulensen runt HQ kan härledas till IFRS.

– Jag är väldigt tveksam till redovisning av verkligt värde när det inte finns en aktiv marknad. Men vi måste ju förhålla oss till IFRS så länge standarden ser ut som den gör. Däremot kan branschen utveckla revisorns rapportering så att revisorns bedömningar synliggörs. Sedan tror jag att revisorer måste pusha för en utvidgad riskbedömning i årsredovisningen, säger Dan Brännström och tillägger:

– Siffror är en sak men betydelsen av en kompletterande verbal redovisning växer hela tiden.

Rakel Lennartsson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...