Säg Guldmyran och de flesta skulle kanske fundera över om det var titeln på en gammal saga eller fabel. För oss skatterådgivare har Guldmyran en annan betydelse. Överst på topplistan över ”Heta skattefrågor just nu” ligger frågeställningar när aktiebolag egentligen kan sälja aktier i fastighetsägande bolag skattefritt. Bakgrunden är två beslut som fått stor uppmärksamhet de senaste månaderna; en dom som kom i maj från förvaltningsrätten i Göteborg och ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden som kom några veckor senare. Domen från förvaltningsrätten avsåg ett bolag som hette Guldmyran Bostadsrätt AB och Guldmyran har därmed blivit benämningen på såväl den domen som en hel frågeställning.
Fallen har skapat förvirring och osäkerhet bland många skatterådgivare, för att inte tala om vad det skapat hos fastighetsbranschen i stort. Allehanda intressanta rykten har spridits om huruvida det alls är möjligt att sälja fastigheter skattefritt genom att paketera dem i aktiebolag. Så vad har egentligen hänt?
Bakgrunden till Guldmyrandomen var i korthet att ett bolag bildats inom en stor fastighetskoncern. Detta bolag, Guldmyran, förvärvade ett stort antal ekonomiska föreningar vilka köpte in hyresfastigheter strax före det att Guldmyran sålde sina andelar i de ekonomiska föreningarna till bostadsrättsföreningar. Guldmyran ägde också ett stort antal bostadsrätter. I övrigt hade Guldmyran ingen verksamhet. Skatteverket menade att andelarna anskaffats enbart i syfte att säljas med vinst och att de därmed var lagerandelar och vinst sålunda skattepliktig. Bolaget överklagade och menade att inget stöd fanns för att inte andelarna skulle anses vara sådana vanliga näringsbetingade andelar som kan säljas skattefritt. Förvaltningsrätten anger i en ganska märklig dom bland annat att andelarna byter karaktär under innehavstiden och att det inte är oskäligt att en avskattning sker.
Varken bolaget eller Skatteverket verkar anse att domen är riktig. Skatteverket vidhåller dock att andelar kan vara lagertillgångar på grund av omsättningssyfte men vad jag förstår, ställer sig frågande till det karaktärsbyte som domstolen angav.
I förhandsbeskedet, som kom som en följd av Skatteverkets ståndpunkt i Guldmyran, var det en koncern som avsåg att genom ett i övrigt tomt holdingbolag sälja fem fastigheter paketerade i nybildade dotteraktiebolag. Fastigheterna skulle förvärvas av dotterbolagen till underpris från olika koncernföretag. Frågan var om holdingbolagets aktier var näringsbetingade och därmed kunde säljas skattefritt. Majoriteten i Skatterättsnämnden ansåg att holdingbolaget bedrev handel med fastigheter, trots att det aldrig ägt någon fastighet, och att aktierna därmed skulle vara lagerandelar.
Situationen är minst sagt speciell. Två avgöranden där i princip samma fråga har avgjorts och där de rättsliga grunderna för besluten helt avviker från varandra och inte i något fall delas av varken Skatteverket eller de skattskyldiga! Det ska direkt sägas att varken en dom från Förvaltningsrätten eller ett beslut från Skatterättsnämnden är prejudicerande. Fallen kommer nu att prövas av högre instanser.
Vad händer med paketering av fastigheter om Guldmyran till slut skulle förlora sitt mål eller förhandsbeskedet fastställs? Troligen inget revolutionerande. Fallen är speciella och det torde gå att undvika att hamna i en liknande situation, även om det kan innebära lite mer administration. Lagstiftaren har också uttryckligen godkänt att fastigheter generellt sett kan säljas skattefritt genom paketering så det kan knappast heller bli tal om kringgående eller regelmissbruk i sådana fall. Möjligen kan ett och annat bolag i liknande situation oroas över sin historik, något som det i så fall kan finnas anledning att analysera närmare.
Det största orosmolnet i branschen tror jag annars är att Högsta förvaltningsdomstolen vid sin prövning av, inledningsvis, förhandsbeskedet inte kommer att vara tillräckligt klargörande i sina domskäl. Är de tvetydiga kan en stor osäkerhet finnas för lång tid framåt och risken att Skatteverket och de skattskyldiga tolkar domen olika är uppenbar.
Skatteverket anser tydligen att redan ett fåtal transaktioner med andelar i dotterbolag kan leda till någon form av handel med andelar och erkänner samtidigt att stöd i rättspraxis för detta saknas men vill få frågan prövad i domstol. Skatteverket fattade sitt grundläggande beslut i Guldmyran redan 2009. I denna tid när öppenhet och transparens lyfts fram, varför informerades inte allmänheten om Skatteverkets nya syn i denna rättsfråga redan då?
När man läser Guldmyrandomen och domstolens skälighetsresonemang är det också svårt att låta bli att se en trend och sätta det i sammanhang med andra situationer där lagtexten tycks ha en underordnad betydelse och andra faktorer verkar spela större roll, där ett subjektivt tyckande om vad som är rimligt och skäligt verkar ha tagit överhanden. Själv gillar jag principen att skatt följer av lag.
Jörgen Graner är skattejurist på KPMG i Stockholm.
jorgen.graner@kpmg.se