Med anledning av att det blivit aktuellt med arbetsgrupper med namnet Nya generationen i flera av Fars sektioner, samt debattartikeln Morgondagens revisorer ställer krav på branschen (Balans nr 12/2010), vill vi lyfta fram generationsskiftet inom branschen.
Vi har följt revisorsyrket sedan vi var unga och vi tror att kunskapen om revisorsrollen är viktig för utvecklingen av branschen. Yngre revisorer bör därmed inte enbart sträva efter att lära sig professionen, utan också att förstå dess historik.
Våra fäder var revisorer och ägare till egna revisionsbyråer. Den förändring i yrkesrollen som skett under de senaste fyrtio åren gäller oavsett om man arbetar på en stor eller en liten revisionsbyrå. Vi har kunnat följa denna förändring på nära håll. Vi är ”den andra generationen”.
Vi vill lyfta fram vikten av att det sker ett generationsskifte inom byråerna. Detta är viktigt av främst två skäl:
– Att de yngre tidigare får möjlighet att överta ansvaret för vissa uppdrag från den äldre generationen. Dels för att visa de yngre att man satsar på dem, dels för att ge dem den erfarenhet som krävs inför framtiden. Det bör ske i samförstånd, medan den äldre revisorn är kvar i yrket. På så vis kan den allmänna kunskapsöverföringen, som är så viktig, ske under en längre tid.
– Att vi visar personer utanför branschen att vi blickar framåt och att det så viktiga generationsskiftet från den stora fyrtiotalistkullen tas på allvar. Detta tror vi innebär en ökad tilltro till ”den andra generationen” inte minst för att den nya generation som håller på att ta över i många företag önskar sig en samarbetspartner/revisor med samma grundvärderingar som de själva har.
Utvecklingen av revisorsrollen och ett sådant generationsskifte kommer att utveckla hela näringslivet i positiv riktning!
1988 kom boken ”Ålderschocken” ut (författad av Rolf Ohlsson, docent i ekonomisk historia i Lund och Per Broomé, organisationskonsult). I studien av den obalans mellan årskullarna som enligt författarna uppstår, analyserar de bland annat ett revisionsföretag. De kommer då in på relationen mellan en mästare och en lärling. Vi anser att mentorskapet är viktig för vår bransch och våra yngre medarbetare. Denna form av upplärning är vanlig på små byråer. Problemet uppstår dock om det inte finns några lärlingar. Vi har sett flera mätningar som visar att ekonomistudenter prioriterar de stora revisionsbyråerna vid val av arbetsgivare. Då konkurrensen om den nya generationen är stor måste vi på de mindre byråerna fundera på vilka arbetsuppgifter som attraherar denna grupp och informera om de möjligheter vi kan erbjuda.
Genom att arbeta på en mindre eller medelstor revisionsbyrå kan förståelsen för kunden öka, genom att man arbetar under likartade förutsättningar som kunden. Kan vi utföra lyckade generationsskiften i våra egna byråer, blir det också lättare att ge våra kunder råd om hur de ska lyckas. Det är därför viktigt att yngre generationer även söker sig till mindre byråer och får en bred yrkeskunskap. Att det har bildats en arbetsgrupp med epitetet Nya generationen inom Fars sektion Små & medelstora företag tycker vi är mycket positivt.
Vi drivs av en stark passion för revisorsyrket och har haft fördelen att få överta våra fäders revisionsföretag. Genom att vara den andra generationen har vi haft möjlighet att tillämpa metoden ”mästare lärling” och har därmed fått ta del av den samlade kunskap som byggts upp inom byrån. Generationsskiften inom familjen gör att den som tar över inte bara har hunnit lära sig yrket, utan också har fått kännedom om hur det är att driva ett företag.
Att äga och driva ett företag är en dröm för många. När den nya generationen söker sig till små- och medelstora revisionsbyråer bör de inte bara lära sig yrket som sådant, utan också hur det är att driva ett mindre bolag. I Håkan Meyers bok ”Mitt livs affär” pekar professor Leif Melin vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping på följande styrkor hos familjeföretagen:
Korta beslutsvägar.
Ägarskap ger engagemang.
Familjebaserad företagskultur skapar lojalitet hos de anställda.
Långsiktighet i beslutsfattandet.
Vid ett generationsskifte kan både barn och anställda vara aktuella för ett övertagande. Generationsskiftet inom små och medelstora revisionsbyråer öppnar därmed upp yrket för yngre revisorer. Även om de flesta revisorer har en stark individkoppling till sina kunder, genom att vara registrerade som individ, så kan överflyttningen av kunder ske smidigt genom ett väl genomfört övergångsarbete. Vår erfarenhet visar att kunderna gärna lyssnar till förslag på vem som kan vara lämplig att efterträda en revisor som ska bytas ut.
Framtiden medför flera utmaningar, exempelvis överbryggningen mellan de yngsta och de äldsta i branschen. Vi, som tillhör den andra generationen, tror att vi kan vara den bryggan. Och Far bör vara med och bygga denna brygga genom ett mentorprogram.
För att generationsväxlingen ska bli lyckosam är det viktigt att ha en strategi och en målsättning för hur man som ägare vill att företaget och den kunskap man har byggt upp ska överlämnas. Vi hoppas att den grupp fyrtiotalister som nu funderar på pensionen har påbörjat denna process. Vi menar att det bör ske en matchning av mästare lärling, kanske som ett program inom ramen för Fars verksamhet.
Revisorskåren borde bli mer aktiv i debatten om hur kunskapen inom branschen ska tas tillvara på bästa sätt.
Carina Hedrum är godkänd revisor och auktoriserad redovisningskonsult på PBAB redovisning och revision AB.
Matthias Vidh är godkänd revisor på Mapema revisionsbyrå AB, en del av Baker tiLly, samt ordförande i Fars lokalförening storstockholm.