Innehåll

Balans nr 4 2011

Europafrågor: Politisk vilja krävs för EU-framgång

Den svenska regeringen vill att Sverige ska tillhöra kärnan av EU. Det framkom tydligt vid ett tal av statsminister Fredrik Reinfeldt i Europahuset. Statsministern var inbjuden av EU-kommissionens och Europaparlamentets svenska representation i Stockholm för att tala om ”Sveriges aktuella Europapolitik”.

För att EU ska kunna följa med i omvärldens utveckling och möta de krav som ställs, anser statsministern att nya svar behövs för hur EU ska

  • öka tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft,

  • motverka klimatförändringarna,

  • främja och värna människors rörlighet över gränserna,

  • modernisera sin budget och

  • bli en stark utrikespolitisk aktör som står upp för de värderingar som Europasamarbetet bygger på.

Regeringen tycker inte att det är nödvändigt att öka eu:s budget, man bör i stället omfördela de resurser som redan finns. Fredrik Reinfeldt kritiserade starkt eu:s jordbrukspolitik: ”Endast 5 procent av eu:s befolkning arbetar inom jordbrukssektorn. En jordbrukssektor som därtill svarar för endast cirka 1,5 procent av eu:s samlade BNP. 2010 går ändå 41 procent av EU-budgeten till denna sektor.” Jag håller med. Det är inte rimligt att fortsätta så här. EU är inte densamma som vid grundandet på 1950-talet. Europa har gått från jordbrukssamhälle, till industrisamhälle, och till dagens tjänste- och informationssamhälle. Denna utveckling måste avspeglas i en modernare budget.

För att nå framgångar inom det gemensamma budgetarbetet, liksom i andra frågor, krävs en politisk vilja till förändring på nationell nivå. Fredrik Reinfeldt sa att lösningen på eu:s problem inte handlar om att hela tiden uppfinna nya processer eller regelverk. Det handlar också om att fullt ut använda och respektera de kraftfulla verktyg som EU redan har till sitt förfogande, exempelvis den inre marknaden och eu:s nya tillväxtstrategi.

Fredrik Reinfeldt poängterade att EU är verktyget för att lösa många av våra framtidsutmaningar, men EU är också mer än ett verktyg. Europasamarbetet är ett gemensamt europeiskt värderingsbygge. Han liknade det med ett bålverk mot protektionism, statlig chauvinism och självtillräcklighet, som håller tillbaka och står emot dem som vill slå ned frihet, demokratiska principer, mänskliga rättigheter och öppenhet.

Ewa Fallenius är press- och EU-ansvarig på Far.

Hon är civilekonom med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge).

ewa.fallenius@far.se

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...