Innehåll

Balans nr 4 2011

Debatt: Revisionen måste utvecklas för att behålla sitt värde

Stämmosäsongen 2011 kan gå till historien som den som satte revisorn i rampljuset. Debatten om revisorns roll är högaktuell; bolagsskandaler, finanskrisen och en EU-kommissionär som är fast besluten om att sätta avtryck i regelverket kring revision har lagt grunden för nödvändiga förändringar i riktning mot en modernare revision. Ur aktieägarperspektiv önskar vi oss mer av dialog med revisorn. Det skriver Aktiespararnas vd Günther Mårder, som vill ge revisorerna ett bredare mandat.

Under 2011 kommer Aktiespararna att delta i över 500 stämmor genom våra 40 bolagsbevakare. Tack vare denna bredd får vi ett helikopterperspektiv som gör det möjligt att se de stora trenderna och utvecklingen av bolagets olika organ. Vår förhoppning är att en sådan trend kommer att innebära att dialogen mellan aktieägarna och revisorerna, redan med dagens förutsättningar, förbättras. Därför kommer vi vid flera stämmor att rikta särskilda frågor till revisorn.

Men vi välkomnar även den genomgripande debatt som väcktes till liv i samband med att EU-kommissionen Michel Barnier kraftfullt uttalade att status quo inte är ett alternativ. Michel Barnier vill att man från europeiskt håll ska ställa nya krav på revisorerna i förhoppning om att undvika en finanskris liknande den vi just lämnat bakom oss. En grönbok har skickats ut på remiss till medlemsländerna och aktörer från respektive marknad har nu avgivit sina svar.

Från svenskt håll riktas mestadels kritik mot förslagen från såväl regering som privata instanser, Aktiespararna är inget undantag. Många av förslagen är inte helt genomtänkta och risken att de missar målet är överhängande, eftersom det knappast går att reglera bort framtida kriser. Ett annat problem är att Europas länder på många områden skiljer sig dramatiskt åt. Så är det inom områdena ägarkultur och ägarstyrning. Sveriges tradition av självreglering och bolag med starka ägare tack vare rösträttsdifferentiering är ett sådant exempel. För flera av våra europeiska vänner är det omöjligt att se det positiva i ett sådant system, precis som vi kan ha svårt att förstå andra länders säregna system.

Detta innebär inte att Michel Barniers grönbok är tom på intressanta idéer. Ett av förslagen handlar om ökad kvalitet på revisionen och återrapporteringen tillbaka till ägarna. Om detta skulle innebära att revisorn får en möjlighet att nyansera sin rapport till aktieägarna är det något som vi välkomnar.

Dagens revisionsberättelse är allt för binär och vägen fram till ett till- eller avstyrkande ger knappast någon information av betydelse. Revisorernas framträdanden i samband med årsstämmorna tillför, i normalfallet, inte heller någon information av värde för oss vanliga aktieägare. När det hettar till och aktieägare ber om förtydliganden backar gärna revisorn tillbaka och hänvisar defensivt till bolagets styrelse. Främsta anledningen är att revisorn i dag är allt för bakbunden av aktiebolagslagens krav, tillsammans med en kanske överdriven rädsla för att delge information eftersom detta skulle kunna skada bolaget. En skada som kan kosta revisorerna dyrt i potentiella processer.

Min tro är att de flesta revisorer skulle se det som en befrielse att få ett bredare mandat och därmed större möjligheter att få ge en mer rättvisande bild av situationen i berört bolag. Viktigt i ett sådant sammanhang är också att revisorerna i högre utsträckning ägnar kraft åt framåtblickande frågor av kritisk karaktär. Om det sedan fanns ett stort utrymme mellan extrempunkterna ren och oren revisionsberättelse skulle en mer rättvisande bild kunna förmedlas eftersom avvikelser inte skulle bli lika dramatiska som i dag. Det skulle snarare bli mer dramatiskt om aktieägarna fick en revisionsberättelse helt utan anmärkningar eller synpunkter eftersom det alltid finns utrymme för förbättringar. Ett sådant system är eftersträvansvärt.

Det är inte okomplicerat att genomföra en sådan förändring som jag beskriver givet det system med tillhörande förväntningar vi har i dag. Men hindren borde gå att övervinna om vi bara bestämmer oss för att vi ska dit.

Under de senaste åren har vi sett flera skandaler på aktiemarknaden. Bolag som ena dagen framstår som välskötta och problemfria har på nolltid förvandlats till krisbolag där statsmakten hårdhänt klivit in och berövat ägarna sina tillgångar. Min förhoppning och tro är att revisorerna i dessa fall (läs bland annat HQ och Carnegie) hade en bättre bild av bolagets ställning än vi aktieägare hade. Kanske hade även revisionsberättelserna sett annorlunda ut om revisorerna hade haft möjligheter att vara mer öppna. Aktieägarna hade då blivit medvetna om den ökade risknivån och hade med utgångspunkt frän den informationen kunnat fatta beslut om att stanna kvar eller lämna som ägare. Tänkbart är också att större enskilda aktieägare hade gått in med kraft för att åstadkomma förändring. Nu har vi i stället fått en stor diskussion efter det att skadan redan skett, vilket naturligtvis är väl sent.

Det är viktigt att påminna oss om att revisorerna är tillsatta av oss aktieägare. De ska vara våra ögon in i bolaget för att tillse att förvaltningen sker i vederbörlig ordning. Då ska vi aktieägare också kunna kräva att få mer tillbaka i termer av nyanserad information. Annars kan lätt värdet av revisionen ifrågasättas. En sådan diskussion skulle enligt mig vara olycklig. Min förhoppning är i stället att vi i framtiden får en tydligare ordning där dialogen mellan aktieägarna och revisorn kan utvecklas och bli mer modern.

Günther Mårder är vd på Aktiespararna. På <www.aktiespararna.se/artiklar/VD-blogg> bloggar han om kampen för ett bättre aktieägarklimat.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...