Balans nr 8-9 2011

5 frågor

Anders Wijkman är tidigare EU-parlamentariker för kristdemokraterna och aktiv i klimatdebatten. Tidigare i år kom han och Johan Rockström ut med boken Den stora förnekelsen (Medströms förlag) med skarp kritik mot dagens ekonomiska system.

1. Du menar att det finns en tydlig koppling mellan skuldkrisen och miljöproblemen, på vilket sätt?

– De är delar av samma problem, vi lånar av framtiden i både penningekonomin och naturen. Det som är anmärkningsvärt i dagens debatt om skuldkrisen är att så få kopplar ihop den med jordens resurser. Under 1900-talet sjönk råvarupriserna med 70 procent. Bara under de senaste tio åren har de stigit med minst lika mycket. Ekonomin kan inte fortsätta att växa som tidigare, vilket innebär att det kommer att bli än svårare att betala tillbaka de stora skulderna.

2. Hur kunde ekonomerna räkna så fel?

– Ekonomer utgår från att skafferiet är oändligt stort. Det förhållningssättet kunde man ha för 200 år sedan när de teorier som ligger till grund för dagens nationalekonomi utvecklades. Men sedan dess är vi åtta gånger fler människor och världsekonomin är minst ett par hundra gånger större.

3. Du talar om brister i bokföringen, hur då?

– Vi har ingen bokföring som håller koll på hur viktiga ekosystem och naturresurser utvecklas. Det innebär att vi kör planeten utan en ordentlig balansräkning. Problemet är att nationalekonomer i allmänhet ägnat så lite möda åt att förstå naturvetenskapen. Ingen har koll på hur man värderar naturkapital eller så kallade ekosystemtjänster. FN-initiativet TEEB (The economics of ecosystems and biodiversity) är ett första ambitiöst försök att skissa på en sådan värdering.

4. Har revisions- och rådgivningsbranschen en roll i detta?

– Absolut, branschen har en väldigt viktig funktion. Den värderar ju både risker och tillgångar. Vad som behövs är ett samarbete mellan nationalekonomer, naturvetare och revisorer på alla nivåer: global, nationell och företagsnivå. Det gäller att inte bara hålla reda på resursflöden utan även lagerresurser, exempelvis ett fiskebestånd. Om fiskebeståndet tar slut blir ju konsekvensen negativ för ekonomin på sikt. Överfiske – eller utfiskning – är vad vi kallar oekonomisk tillväxt.

5. Vad kan man göra, konkret?

– REDD (Reducing Emissions from Deforestation and forest Degradation) – inom klimatkonventionens ram – är det första praktiska exemplet på att man kan värdera ett ekosystem. Det fungerar så att skogsägarna, det vill säga fattiga länder, kompenseras för att inte avverka skogen.

Rakel Lennartsson