Balans nr 8-9 2011

5 frågor

Anders Wijkman är tidigare EU-parlamentariker för kristdemokraterna och aktiv i klimatdebatten. Tidigare i år kom han och Johan Rockström ut med boken Den stora förnekelsen (Medströms förlag) med skarp kritik mot dagens ekonomiska system.

1. Du menar att det finns en tydlig koppling mellan skuldkrisen och miljöproblemen, på vilket sätt?

– De är delar av samma problem, vi lånar av framtiden i både penningekonomin och naturen. Det som är anmärkningsvärt i dagens debatt om skuldkrisen är att så få kopplar ihop den med jordens resurser. Under 1900-talet sjönk råvarupriserna med 70 procent. Bara under de senaste tio åren har de stigit med minst lika mycket. Ekonomin kan inte fortsätta att växa som tidigare, vilket innebär att det kommer att bli än svårare att betala tillbaka de stora skulderna.

2. Hur kunde ekonomerna räkna så fel?

– Ekonomer utgår från att skafferiet är oändligt stort. Det förhållningssättet kunde man ha för 200 år sedan när de teorier som ligger till grund för dagens nationalekonomi utvecklades. Men sedan dess är vi åtta gånger fler människor och världsekonomin är minst ett par hundra gånger större.

3. Du talar om brister i bokföringen, hur då?

– Vi har ingen bokföring som håller koll på hur viktiga ekosystem och naturresurser utvecklas. Det innebär att vi kör planeten utan en ordentlig balansräkning. Problemet är att nationalekonomer i allmänhet ägnat så lite möda åt att förstå naturvetenskapen. Ingen har koll på hur man värderar naturkapital eller så kallade ekosystemtjänster. FN-initiativet TEEB (The economics of ecosystems and biodiversity) är ett första ambitiöst försök att skissa på en sådan värdering.

4. Har revisions- och rådgivningsbranschen en roll i detta?

– Absolut, branschen har en väldigt viktig funktion. Den värderar ju både risker och tillgångar. Vad som behövs är ett samarbete mellan nationalekonomer, naturvetare och revisorer på alla nivåer: global, nationell och företagsnivå. Det gäller att inte bara hålla reda på resursflöden utan även lagerresurser, exempelvis ett fiskebestånd. Om fiskebeståndet tar slut blir ju konsekvensen negativ för ekonomin på sikt. Överfiske – eller utfiskning – är vad vi kallar oekonomisk tillväxt.

5. Vad kan man göra, konkret?

– REDD (Reducing Emissions from Deforestation and forest Degradation) – inom klimatkonventionens ram – är det första praktiska exemplet på att man kan värdera ett ekosystem. Det fungerar så att skogsägarna, det vill säga fattiga länder, kompenseras för att inte avverka skogen.

Rakel Lennartsson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...