Innehåll

Balans nr 8-9 2011

Europafrågor: Det behövs mer Europa

Mitt i sommaren hettade det till ordentligt på finansmarknaden. Men någon lysande sol har inte synts till och himlen är långt ifrån klarblå.

Vad är det egentligen som händer? Ja, den frågan har många ”förstå-sig-påare” försökt besvara den senaste tiden. Men svaren svajar lika mycket som världens börser. Grekland sägs ha utgjort startskottet på dagens kris i Europa, men landets ekonomi utgör endast omkring två procent av EU:s samlade ekonomi. Ändå har ett litet lands ekonomiska problem lett till att det europeiska samarbetet har hamnat i en politisk kris. Är EU och eurozonen verkligen så sårbara?

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har försökt förklara att marknadens oro till stor del beror på missar i kommunikationen. Men kan det verkligen vara så enkelt att det bara handlar om kommunikation?

Redan 2009 bildade Europaparlamentet ett särskilt utskott, utskottet för den finansiella, ekonomiska och sociala krisen (Cris), för att analysera orsakerna till den dåvarande finanskrisen och föreslå åtgärder för att säkerställa en långsiktigt hållbar tillväxt. Resultatet av denna analys utmynnade i en resolution som antogs av parlamentet under sommaren. I den konstateras att en övergång från politik och kostnader på nationell nivå till EU-nivå för gränsöverskridande områden som energi och transporter skulle förbättra avkastningen och minska kostnaderna i och med att det skapas stordriftsfördelar. Det skulle också ge en välbehövlig skjuts åt EU:s konkurrenskraft. Resolutionen förklarar orsakerna bakom de pågående kriserna och ger förslag till hur man kan undvika ekonomiska kriser i framtiden. Resolutionen slår också fast att EU står vid ett vägskäl som innebär att integrationen måste fördjupas, för att unionen inte ska glida isär och gå in i en era av populism och nationalism.

Den svenska Europaparlamentarikern Olle Schmidt (FP) sa i samband med utformningen av resolutionen: ”Vi behöver mer Europa, inte mindre. Nationalism får inte återigen få fotfäste i Europa. Vi måste bejaka frihandel, globalisering och rörlighet över gränserna. Vi måste få ett tydligare och starkare Europa. Rapporten är visionär och framåtblickande.”

En grundlig analys finns alltså redan, men vem tar vara på de resultat som Europaparlamentet fått fram och ser till att förslagen blir verklighet?

Ewa Fallenius är press- och EU-ansvarig på Far. Hon är civilekonom med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge).

ewa.fallenius@far.se

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...