Hur kan branschen påverka det kommande lagförslaget?
För den som vill påverka EU:s framtida revisionspolitik är det hög tid att agera, innan EU-kommissionen lägger fram sitt första konkreta förslag. Därefter är det svårt att påverka riktningen för debatten.
I november väntas de första konkreta förslagen efter den konsultationsprocess som inleddes med grönboken ”Revisionspolitik: Lärdomar från krisen”.
– Det finns flera tillvägagångssätt att få sin ståndpunkt beaktad i lagstiftningsprocessen i Bryssel, men det säkraste och kanske mest effektiva är att se till att ens skrivningar kommer in redan i ursprungsförslaget, säger Mårten Wierup, ansvarig för Public Affairs på Svenska Bankföreningen.
Han har tidigare arbetat på den svenska EU-representationen i Bryssel och är väl förtrogen med lagstiftningsarbetet i EU. I våras ”bytte han sida” och gick från att vara del av lagstiftningsapparaten till att försöka påverka den utifrån.
– Den stora skillnaden är att jag nu hela tiden är i ett informationsunderläge där jag måste kämpa för informationen på ett helt annat sätt än tidigare. Det är ibland frustrerande men samtidigt lärorikt, säger Mårten Wierup.
Å andra sidan har han nu erfarenhet av verkligheten, vilket lagstiftarna ibland saknar.
– Lobbying handlar inte så mycket om att framföra sin åsikt, som att bygga allianser och att tillhandahålla bakgrundsinformation. Lobbyisten kan leta upp regeringar eller parlamentariker som delar dess uppfattning och hjälper dessa att driva deras ståndpunkt genom att servera argument från verkligheten.
Mårten Wierup ser det som sin uppgift att bistå lagstiftarna med en sakkunskap och ett verklighetsperspektiv.
– Om jag träffar en person i Bryssel försöker jag vara en trovärdig partner. Min trovärdighet bygger på att jag kommer från en organisation som kan det svenska bankväsendet som ett rinnande vatten.
Ungefär samtidigt som Mårten Wierup rekryterades från EU-representationen till Svenska Bankföreningen, anställdes Ewa Fallenius på Far, med liknande arbetsuppgifter.
– Att vi har börjat på våra jobb ungefär samtidigt kan vara ett uttryck för att även vi svenskar har tagit till oss lobbying-systemet, säger hon.
Far är sedan flera år aktivt i bland annat European Contact Group (ECG), ett nätverk som samordnar den europeiska revisions- och rådgivningsbranschens påverkansarbete inom EU.
– ECG bevakar branschens frågor och kan uppmana medlemmarna att agera i vissa frågor. Nu har Far bestämt sig för att satsa mer resurser på EU-nivån där en majoritet av alla lagar som berör branschen stiftas. Jag kommer att jobba med att strukturera vårt lobbyarbete så att vi kan bli än mer proaktiva, säger Ewa Fallenius.
Andra viktiga branschaktörer är Fédération des Experts comptables Européens (FEE), för den europeiska nivån, och International Federation of Accountants (IFAC) för den globala nivån.
I slutet av juni anordnade FEE en konferens om grönboken om revision dit den ansvarige kommissionären Michel Barnier var inbjuden för att tala. Ewa Fallenius och övriga cirka 300 deltagare som lyssnade på hans tal kunde konstatera att han inte hade ändrat ståndpunkt märkbart sedan i februari, trots massiv kritik från branschen.
Nu väntar några intensiva höstmånader under vilka kommissionens tjänstemän, flitigt uppvaktade av lobbyister, kommer att fila på formuleringarna i det konkreta förslaget som kommer att styra inriktningen för de kommande årens revisionspolitiska debatt inom EU.
Rakel Lennartsson
Beslutsprocessen Grönboken om revision
I oktober 2010 publicerade EU-kommissionen grönboken Revisionspolitik: Lärdomar från krisen. Remisstiden gick ut i december samma år.
I februari 2011 anordnade EU-kommissionen en så kallad högnivåkonferens om de aktuella frågorna.
Före sommaren antog EU-parlamentet en rapport med synpunkter på grönboken.
Konsultationsprocessen är nu formellt stängd. Lobbyisterna fortsätter dock att föra dialog med kommissionens tjänstemän i syfte att påverka de konkreta förslag som kommissionen har aviserat till november i år. Dialog förs även med EU-parlamentariker. Detta kommer att vara utgångspunkten för de kommande förhandlingarna i Europaparlamentet (som representerar europeiska väljare) och rådet (som representerar medlemsländernas regeringar).
Hur ”lobbar” ni kring frågorna i grönboken om revision?
Arnold Schilder, ordförande för International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB):
– I vårt svar på grönboken underströk vi vikten av samarbete med lagstiftaren. Vi välkomnar bildandet av den gemensamma europeiska tillsynsgruppen, EAIG, och har inlett en dialog med dem. Min förhoppning är att den kommer att vara ömsesidigt givande: att IAASB kommer att få information från tillsynsmyndigheternas iakttagelser av implementeringen av International Standards on Auditing (ISA) som genomgått Clarity-projektet och att vi i vår tur kan informera tillsynsmyndigheterna om innehållet och syftet med standarden. Föga överraskande är införandet av ISA i Europa en prioriterad fråga för oss.
IAASB:s påverkansarbete består av dialog med nationella och internationella standardsättare och lagstiftare samt internationella revisionsnätverk. Därtill kommer utåtriktade aktiviteter i länder runt om i världen, för att förklara ISA och exempelvis stödja översättningar.
Philip Johnson, ordförande Fédération des Experts comptables Européens (FEE):
– Vårt yrke befinner sig vid ett vägskäl och min förhoppning är att branschen kommer att bejaka utvecklingen och vara ledande i förändringsarbetet. För detta krävs att vi kan tala med en röst. I Europa framstår branschen som splittrad och verkar inte veta vad den vill. Det är en dålig utgångspunkt i ett förändringsskede. Om branschen inte kommer med konkreta förslag kommer någon annan att göra det.
30 juni i år anordnade vi en högnivåkonferens för att försäkra oss om att alla synpunkter skulle bli hörda och diskuterade. Efter konferensen gav vi ut fem ”briefing papers”, ett slags kortfattade läsbara sammanfattningar för lekmän. Ämnena som tas upp är: revisorns roll och kommunikation, val av revisor, andra tjänster till revisionskunder, ett ”europeiskt pass” för revisionsbyråer och den framtida tillsynen av revisionsbyråer.