”Kommunala revisorer bör lyfta frågan”
Över en natt ökade kommunernas pensionsskuld med 17 miljarder kronor. Nu måste skulden hanteras för att inte skapa framtida problem.
Det finns ett kunskapsglapp gällande kommunala pensionsskulder. Det är också en av orsakerna till att pensionsskulderna i många kommuner hamnar långt ner på agendan, både för revisorer och politiker, menar Greger Gustafson, försäljningschef Offentlig Affär på Skandia Liv.
För en tid sedan presenterade Skandia Liv undersökningen ”Betala nu – bädda för morgondagens välfärd”. Den visar att kommunernas pensionsskulder våren 2010 var 216 miljarder kronor. Vid årsskiftet sänktes diskonteringsräntan, vilket enligt Sveriges kommuner och landstings prognoser innebär att kommunernas åtaganden över en natt ökat med runt 17 miljarder kronor. Dock kommer endast två miljarder att påverka resultatet.
– Till stor del är pensionsskulden dold, vilket bidrar till att man inte tar tag i frågan, men det är inte hållbart i längden, säger Greger Gustafson.
För att klara konvergenskraven inför euro-samarbetet ändrades lagen så att pensionsskulder intjänade före 1998 inte behöver redovisas som skulder i kommunernas balansräkningar, utan som en ansvarsförbindelse. Greger Gustafson menar att det betyder att kommunernas balansräkningar ser betydligt bättre ut än vad de egentligen är.
– De samlade pensionsskulderna i dag är långt större än kommunernas långfristiga skulder, säger han.
Under den kommande tioårsperioden kommer antalet pensionstagare att fördubblas i och med att fyrtiotalisterna går i pension. Därmed kommer flera kommuner att två- eller trefaldiga sina pensionsutbetalningar, för att nå sin kulmen kring 2025.
Trots detta har få kommuner en plan för avbetalningen av pensionsskulder. Greger Gustafson menar att de kommunala revisorerna bör lyfta frågan och att politikerna måste agera.
– Risken är att pengar som borde ha använts för att betala av pensionsskulden används för investeringar i stället, säger han.
Charlotta Danielsson