Innehåll

Balans nr 10 2012

Debatt: Forskarnas slutsatser är verklighetsfrämmande

Jag betvivlar inte deras insamlade fakta, men forskarnas slutsatser stämmer inte med min verklighet. Det skriver auktoriserade revisorn och fåmansföretagaren Håkan Uddenäs.

Forskarna hävdar att de har ”klara bevis” för att 3:12-reglerna används för oönskad skatteplanering. Jag har läst igenom artikeln och letat efter deras klara bevis men hittar inga. Tydligen menar forskarna som genomfört undersökningen att om man har ett högavlönat arbete så är det bara att bilda aktiebolag för att kunna omvandla sin arbetsinkomst till bolagsinkomst och på den vägen ta en aktieutdelning i stället för lön. Men så fungerar det i varje fall inte i min värld.

Att bilda bolag kan höginkomsttagarna naturligtvis göra men till vem ska deras bolag skicka fakturan? Till sin tidigare arbetsgivare? Lycka till!

Vidare skriver Annette Alstadsæter och Martin Jacob att cirka 80 procent använder förenklingsregeln. Om man är höginkomsttagare borde väl huvudregeln/lönesummeregeln vara bättre, eller? Det finns säkert enmanskonsulter som väljer att ta ut en mindre lön från sitt aktiebolag och i stället kompletter med en lågbeskattad utdelning upp till vad förenklingsregeln tillåter. Men det var väl just detta de nya 3:12-regelerna hade som syfte, att ge mindre företag/entreprenörer möjlighet till lite grädde på moset och inte låta hela eventuella överskottet gå i skatt efter allt slit och risktagande?

Och är det egentligen så stor skillnad? Om vi antar att kommunalskatten är 30 procent och i stället för att ta ut 300.000 kronor i lön så tar jag ut 200.000 kronor i lön plus en aktieutdelning på 100.000 kronor. Kostnaden för bolaget att betala ut en lön på 200.000 kronor och skatta fram en vinst på 100.000 kronor är 99.000 kronor, 36.000 kronor i bolagsskatt och 63.000 kronor i sociala avgifter. Totalt alltså 399.000 kronor. Jag får då själv i fickan efter skatt 220.000 kronor.

Om jag i stället bara tar ut lön blir det 304.000 kronor i lön (plus 95.000 kronor i sociala avgifter, totalt 399.000 kronor). Efter skatt får jag då 213.000 kronor. Jag har alltså sparat hela 7.000 kronor. Snacka om skatteplanering! ”Sammantaget har det blivit betydligt attraktivare att starta aktiebolag för att omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster”, skriver forskarna. Vad då sammantaget och vad då betydligt attraktivare? Det känns som om forskarna har missat en del av verkligheten.

De ”noterar särskilt att efter reformen har ett genomsnittligt nybildat fåmansföretag gjort färre reala investeringar”. Vad forskarna kanske inte har tagit reda på är att den skattemässiga gränsen för direktavdrag vid investeringar samtidigt har ökat för att i dag uppgå till ett halvt basbelopp. För flertalet av mina klienter märks detta tydligt i balansräkningen men inte i investeringsviljan.

Och slutligen verkar det som om forskarna inte har riktigt koll på vilka skatteregler som gäller för aktiva respektive passiva ägare. Man antyder att det bildas holdingbolag utan egen verksamhet, men som hävdar att de är aktiva. Nu är det så att en aktie anses vara kvalificerad om fåmansföretaget äger aktier i annat fåmansföretag där delägaren varit verksam samt även om holdingbolaget ägt aktier i annat fåmansföretag under något av de föregående fem åren oavsett om det finns koncernförhållande. Det är som sagt svårt att hävda att aktien inte skulle vara kvalificerad. Och om det nu är så att någon bildar ett bolag och inte är aktiv, hur skulle då detta bolag kunna skapa några intäkter och bygga upp ett fritt kapital som kan delas ut? Några forskningsanslag lär de i varje fall inte få.

Många anser nog att vi fåmansföretagare ibland är dumma som riskerar både familj och privatekonomi för att starta och driva bolag med idéer vi tror på. Men så dumma är vi inte att vi mot Skatteverket hävdar att vi är aktiva i vårt bolag om vi inte är det. Jag lovar att den övervägande delen av alla aktieägare till fåmansbolag med glädje skulle tagit emot ett brev från Skatteverket där det stod: Vid vår samlade bedömning har vi funnit att ni inte är aktiv i ert bolag. Ni ska alltså inte lämna blankett K10 utan i stället blankett K12 – Bingo!

Det finns ingen anledning för mig att tvivla på de fakta som forskarna har samlat in. Jag har dock svårt att koppla ihop dessa fakta med deras slutsatser.

Håkan Uddenäs är auktoriserad revisor på Håkan Uddenäs Revisionsbyrå AB.