Profil i Balans: Med fokus på omvärlden – från kina till usa

Det som skiljer Mauro Gozzo från många andra svenska ekonomer är att han inte ägnar sig åt den svenska ekonomin. I stället är det omvärlden som fångar hans intresse. 38 länders konjunktur ska bevakas och analyseras för Exportrådets räkning.

Från sitt kontor på åttonde våningen i World Trade Center i centrala Stockholm blickar Mauro Gozzo ut över takåsarna. Men i sin roll som chefekonom på Exportrådet blickar han ännu längre bort, utanför Sveriges gränser, mot tillväxtekonomier som påverkar Sveriges exportföretag.

Tre gånger om året gör han en marknadsöversikt. Utvecklingen i de 38 länder som bevakas ligger till grund för Exportrådets syn på världsekonomin och svensk export, och det är ett omfattande arbete med tanke på hur mycket som händer i världen.

– Man kan konstatera att vi sedan 1990-talet haft ett globaliseringens tidevarv, där vi verkligen påverkas av vad som händer i den internationella ekonomin. Tidigare var det under många år OECD-ekonomierna som var intressanta; Nordamerika, Europa, Japan och Australien. Men vi har en annan situation i dag, säger han.

Nu riktas allas blickar mot Kina som ses som motorn i världsekonomin. Många menar att Kina inom loppet av några år kommer att vara en större ekonomi än USA.

– Kina kommer säkerligen bli världens största ekonomi, men det är inte givet att det kommer att gå så fort. Framtiden styrs av de val som görs. Och gör man ”rätt” val kommer det att gå bra, men det är inte självklart att man lyckas med det. I Kina håller kommunistpartiet på att skifta partiledning och landet står inför flera utmaningar, det ska bli intressant att se vilka val de gör, säger han.

Utmaningar finns även på närmare håll, inte minst då eurons framtid är osäker. Mauro Gozzo hör till dem som tycker att Sverige inte borde stått utanför euro-samarbetet, och trots turbulensen kring bland annat Greklands ekonomi har han inte ändrat uppfattning.

– Som det ser ut nu med en stark krona och en svag internationell konjunktur så påverkas den svenska exporten negativt och risken finns att företag väljer att flytta verksamheter från Sverige. Att det skulle kunna bli så här var den risk vi valde när Sverige ställde sig utanför euron. Nu betalar vi priset för att vi valde vår egen väg, säger Mauro Gozzo.

Men han betonar samtidigt att de som drev igenom euro-samarbetet hade luddiga idéer om vad som krävdes för att ha en gemensam valuta, och att de som röstade nej använde sunt bondförnuft.

– Många kände nog ”varför ska vi ändra något som fungerar så bra?”. Men det är just det som kan vara problemet med politik och ekonomi. Att det som fungerar bra just nu kanske inte fungerar lika bra i framtiden, säger han.

På Mauro Gozzos skrivbord ligger tidningen The Economist, och på hyllorna bakom honom travar med dokument. När 38 länder ska bevakas blir det mycket material som ska tas in och analyseras, men det främsta verktyget är personliga kontakter.

– Mycket handlar om att se till att ha ett bra nätverk internationellt, och det är viktigt att kunna språk. Med endast engelska klarar man sig inte långt, det är bra att även kunna tyska, spanska och franska.

Mauro Gozzo är fyrtiotalist och tillhör den generation som inte har bytt arbetsplats särskilt många gånger. Under sina 37 år på Exportrådet har han däremot sett sina kunder byta jobb flera gånger.

– Det blir bara värre och värre, säger han med ett leende. Ute i landet är det visserligen fortfarande så att man stannar längre på en tjänst än i storstäderna, men även där märks det skillnad. Framför allt höga befattningshavare byts ut ofta.

Han konstaterar att många högre befattningshavare på företag runt om i landet är långpendlare, och betonar vikten av en fungerande infrastruktur i samhället.

– Ta ett företag i Bergslagen som exempel, som är i behov av spetskompetens. Då måste det vara enkelt att ta sig till och från jobbet för att företaget ska kunna behålla och rekrytera personal, säger han.

Efter grundskolan var det givet för Mauro Gozzo att läsa vidare, trots att akademikeryrken inte låg i släkten. Eller snarare kanske just därför.

– Min far var musiker och kom hit från Italien och min mor är från Skåne och inte heller någon akademiker. För mina föräldrar var det självklart att jag och mina bröder skulle utbilda oss. Far såg inte någon framtid i musiken, och hade själv inte fått någon möjlighet att fortsätta att studera när han var ung, vilket antagligen bidrog till att han så gärna ville ge oss god utbildning.

Men att det var nationalekonom som Mauro Gozzo skulle bli var inte självklart. Egentligen ville han bli kärnfysiker och han tog en naturvetenskaplig fil kand, innan han hoppade på nationalekonomin.

– På 1960-talet kom den samhällstillvända vågen och då ville jag läsa nationalekonomi eftersom jag kände att jag inte hade någon aning om vad som hände eller varför. Så det blev ekonomi på Stockholms universitet, och sedan dess har jag arbetat med nationalekonomi och marknadsanalyser, säger Mauro Gozzo.

Exportrådet som varit hans arbetsplats i över tre decennier ägs av näringslivet och staten, och finansieras dels av statliga anslag dels av att näringslivet betalar för uppdragen som Exportrådet utför. Under åren som Mauro Gozzo varit verksam har förutsättningarna för företag som vill arbeta med export förändrats en hel del. I dag är det enklare att växa internationellt, och det finns ett större behov hos företagen att få hjälp att positionera sig på olika marknader.

Företagare som vill etablera sig utanför Sveriges gränser kan bland annat få hjälp med att ta fram en affärsplan, göra marknadsanalyser samt få stöd på plats i landet de ska etablera sig i, bland annat via Exportrådets konsulter. Exportrådet har över 500 anställda, både svensk och utländsk personal, och har kontor i ett 60-tal länder.

– Exportrådet jobbar mycket med tillväxtländerna, och där har ofta företagen ett stort behov av hjälp, men man ska komma ihåg att det kan vara väl så viktigt att få hjälp även när man ska etablera sig i ett grannland som Danmark, säger Mauro Gozzo.

Störst närvaro, utöver i Sverige där Exportrådet finns representerat i varje län, har organisationen i Kina där det i dag finns fyra kontor. Mauro Gozzo konstaterar att Kina är en omfattande marknad, och att Exportrådets erfarenhetspool på plats är stor.

– Antalet företag i Sverige som arbetar med export för mer än en miljon kronor är ungefär 10.000. Men räknar man in alla som på något sätt hamnar i exportstatistiken, det kan till exempel handla om att byta ut en äldre maskin och sälja den till utlandet, då är det runt 40.000 företag i Sverige som är exportföretag, säger han.

Svenska företag kommer många gånger ut på den internationella marknaden i ett tidigt skede. Det beror framför allt på att Sverige är ett litet land. För vissa företag kan hemmamarknaden vara tillräckligt stor, eller att det räcker med att titta på övriga Norden, men för företag som är mer nischade behövs en ännu större marknad.

Mauro Gozzo pratar om alla gasellföretag som startar i Sverige, och som ofta är små initialt men som har en snabb tillväxt. Samtidigt betonar han att det är viktigt att Sverige lyckas att behålla sina stora exportföretag.

– Ericsson är Sveriges enskilt största exportföretag följt av Volvo AB, Volvo personvagnar och Astra Zeneca. Vi är på många sätt beroende av att dessa väljer att stanna kvar i Sverige, säger han.

Charlotta Danielsson