Aggressiv marknadsföring eller rent lurendrejeri?

Bilden av finansiella rådgivare är inte alltid så smickrande.

Nu sätter Swedsecs VD Katarina Lidén ner foten. För att bygga upp förtroendet och förekomma lagstiftarna satsar hon på konkreta åtgärder och självreglering av värdepappersmarknaden.

Värdepappersmarknaden är omdiskuterad. I en debattartikel i Svenska Dagbladet från 1 oktober 2012 skrev EU- och konsumentminister Birgitta Ohlsson att: ”Finansiell rådgivning är alltför ofta inget annat än rent aggressiv marknadsföring. När rådgivaren har provision på det kunden köper är det oerhört frestande att sälja dyra och krångliga produkter i stället för att fokusera på kundens bästa som lagen kräver.” Samtidigt deklarerade Birgitta Ohlsson att regeringen på hennes initiativ tillsatt en utredning som ska se över hur konsumentskyddet och tillsynen vid finansiell rådgivning kan förbättras. Utredaren har ungefär ett år på sig och resultatet ska presenteras i slutet av 2013.

I samma veva kom ett pressmeddelande från Swedsec Licensiering AB som meddelade att en ny licensiering för rådgivare införs från och med januari 2013.

Swedsec startades 2001 på initiativ av värdepappersbranschen via branschorganisationen Svenska Fondhandlareföreningen.

– Vår vision är att det ska finnas ett högt förtroende för värdepappersmarknaden, och vår mission är att arbeta för höga kunskaper och regelefterlevnad, säger

Katarina Lidén, VD för Swedsec sedan hösten 2009.

Ända sedan den stora börskraschen i USA 1929 och Kreugerkraschen i Sverige några år senare har förtroendefrågan diskuterats i branschen, och framför allt i Svenska Fondhandlareföreningen. Bland föreningens medlemmar har nästan alltid alla svenska banker och fondkommissionärer funnits och Katarina Lidén konstaterar att när förtroendet för värdepappersmarknaden har sviktat så har även förtroendet för banker och fondkommissionärer fått sig en törn.

– I olika omgångar har kraven på att bli börsmäklare stärkts och en bit in på 1980-talet infördes krav på obligatorisk utbildning av mäklarna, berättar Katarina Lidén.

I samma veva diskuterades ett obligatoriskt ”körkort”. Men tiden var inte mogen och först i oktober 1998 kom ”körkortsfrågan” upp på bordet igen. Det resulterade i att fondhandlareföreningen vid ett styrelsemöte fattade beslutet att inom två år införa ett kunskapsprov. Samtidigt valde man att hålla satsningen hemlig, för att presentera den först när den blivit mer konkret.

– Jag tycker att branschen ska ha en eloge eftersom man inte ”var under bilan” när självregleringen diskuterades och sedermera infördes. Det fanns inget uttryckligt hot om skärpt lagstiftning, säger Katarina Lidén.

Men branschen hade dock råkat i medialt blåsväder. Den mest uppmärksammade skandalen i media vid den här tidpunkten var misstänkt insiderhandel i aktier i bolaget Pinkerton, vilket fick media att kräva att något skulle göras. Även Finansinspektionen reagerade genom att lägga fram en ”Aktionsplan för att stärka marknadens förtroende”.

”När fondhandlareföreningen i maj 1999 yttrade sig över aktionsplanen, ville den inte kritisera en del av förslagen utan att själv ha något bättre att komma med. Föreningen avslöjade därför sina planer på en ordning för personallicensiering.” skriver Per-Ola Jansson i jubileumsskriften Att vara på den säkra sidan, tio år med Swedsec i värdepappersmarknaden.

Finansiell rådgivning är ett laddat område. Spararna förväntas i dag ta ett större ansvar för sina pengar bland annat genom att välja hur premiepensionen och tjänstepension ska placeras. De ökade kraven på medborgarna ökar i sin tur behovet av finansiella rådgivare konstaterar Swedsec.

– Det är viktigt att ställa höga krav på rådgivarna. Finansbranschen vidtar redan konkreta åtgärder för att stärka konsumentskyddet via självreglering, säger Katarina Lidén.

2001 genomfördes den första licensieringen. Licensieringen omfattar anställda på värdepappersmarknaden, exempelvis rådgivare, aktiemäklare, förvaltare, compliance officers och vissa chefer. Katarina Lidén påpekar att det är lätt för enskilda att ta reda på om hans eller hennes rådgivare är licensierad. Det är bara att gå in på Swedsecs hemsida och skriva in namnet på rådgivaren för att få svar.

När fondhandlareföreningen fattade beslut om att införa licensiering insåg man också att det inte var någon bra idé att licensieringssystemet sköttes direkt av fondhandlareföreningen. Man ville undvika att licensieringssystemet skulle uppfattas som ett försök att skapa ett priviligierat skrå och i stället säkerställa en hög kvalitet på hela den svenska värdepappersmarknaden. Därför valde man att skapa ett separat bolag, Swedsec, som fick ta hand om verksamheten.

– Tanken är att Swedsec drivs självständigt, säger Katarina Lidén.

Självreglering bygger på regelefterlevnad. Om någon licensierad finansiell rådgivare trampar snett eller bryter mot gällande regler ska denne anmälas till Swedsecs disciplinnämnd. Anmälan prövas sedan av Swedsec och kan leda till disciplinpåföljd i form av återkallelse, varning eller erinran. Disciplinnämndens ordförande är Johan Munck, tidigare ordförande i Högsta domstolen. Alla beslut om disciplinåtgärder offentliggörs också tillsammans med en sammafattning av vad som hänt. Även om personuppgifterna är avidentifierade menar Swedsec att själva publiceringen fyller en funktion.

– De vanligaste överträdelserna rör ofta anställdas egna affärer, till exempel att man brutit mot anmälningsplikten. Men det handlar också om bristande dokumentation, intressekonflikter eller att man har genomfört fiktiva transaktioner eller underlåtit att spela in telefonsamtal med kund. Den som blir av med sin licens får i praktiken yrkesförbud, och den risken har en preventiv funktion och är därför viktig ur ett kundskyddsperspektiv, säger Katarina Lidén.

Det är också så att antalet anmälningar till viss del följer konjunkturen. När det är lågkonjunktur får Swedsec in något fler anmälningar än när det är högkonjunktur.

– I dåliga tider är folk mer benägna att anmäla, säger Katarina Lidén.

I mitten av november var 173 företag i Sverige anslutna till Swedsec och det fanns 9.720 aktiva licenshavare. Det nya licensieringstestet för rådgivare som införs nästa år innebär att ytterligare 10.000 personer kan komma att licensieras.

– Det man ska komma ihåg när det gäller licensieringen är att kunskapen hela tiden måste uppdateras. Det räcker inte att man gör testet en gång och sedan är det klart. Kunskaperna ska vara aktuella och kunskapsuppdateringar och kunskapskontroll måste göras årligen. Dessutom måste de anslutna företagen intyga lämpligheten hos den anställde innan han eller hon kan licensieras, säger Katarina Lidén.

Det nya licensieringstestet för rådgivare är indelat i tre övergripande områden:

Produkter och hantering av kundens affärer

Ekonomi – nationalekonomi, finansiell ekonomi och privatekonomi

Kundmöte, etik och regelverk

Redan innan det nya licensieringstestet är på plats har det framförts kritik mot att det kommer att bli för lätt att bli licensierad. Den kritiken avfärdar Katarina Lidén.

– Kunskaperna kommer att bli djupare inom de områden som är viktiga för rådgivare och frågorna kommer att ligga på en högre nivå. Testet kommer fortfarande att vara omfattande både i antal frågor och tid, säger hon.

Charlotta danielsson

Katarina Lidén

Ålder: 45 år.

Bor: Djursholm.

Familj: Sambo Fredrik samt barnen Sofia 10 år och Axel 8 år.

Gör på fritiden: Skidåkning, fotboll (har spelat i AIK), skönlitteratur och matlagning.

Favoritord/-uttryck: Ta ut glädjen i förskott – skulle det mot förmodan gå åt skogen har du i alla fall glatt dig en gång.

Inspireras av: Livet på landet: naturen, gården, lugnet.

Drömmer om: Att resa och upptäcka nya hörn av världen.