För några år sedan distribuerade den brittiska storbanken HSBC sin första årsredovisning enligt IFRS. Omfång: 452 sidor! Det startade en debatt kring årsredovisningens omfång, som bara ökat i styrka.
I diagrammet härintill framgår resultatet av en undersökning baserad på elva av de större svenska börsbolagen – Volvo, Scania, Atlas Copco, Sandvik, Ericsson, Skanska, NCC, SCA, Holmen, SEB och Handelsbanken. Den genomsnittliga årsredovisningen ligger på 152 sidor, där Skanska ligger i topp på 200 sidor, medan papperstillverkaren (!) Holmen bara behöver 100. Räkenskapsdata utgör i genomsnitt 57 procent av årsredovisningen, definierat som allt material efter resultaträkningen. Spridningen är stor. Atlas Copco satsar 73 procent, medan Holmen bara avsätter 44 procent.
Notförteckningen är den mest omstridda delen. Efter införandet av IFRS påstås den svara för en oförsvarligt stor del på grund av omfattande informationskrav. Mot den här bakgrunden blev jag förvånad över att notförteckningen inte utgjorde mer än i genomsnitt 29 procent av den genomsnittliga årsredovisningen. Spridningen var visserligen stor, med Skanska i topp på 70 sidor och Holmen med slimmade 23 sidor. Räknat i procent hade dock SEB störst notförteckning, med 43 procent, medan Holmen låg i botten, även här, med 23 procent.
Granskar vi besparingspotentialen i notförteckningen, hamnar redovisningsprinciperna i topp, med nästan åtta sidor i genomsnitt, där Sandvik använde 11 sidor, medan Volvo slimmat ner sin del till 2,5 sidor. I Volvos fall har dock redovisningsprinciperna flyttats över till de enskilda fotnötterna, varför omfånget i grunden är större, men svårare att mäta. Exklusive Volvo låg återigen Holmen lägst med på 4 sidor.
Nummer två bland fotnötterna är moderbolagets redovisning, med i genomsnitt sex sidor. Här var spannet extremt stort, med hela 35 sidor i Handelsbanken och bara 2 sidor i Holmen och NCC.
Därefter följer beskrivningen av finansiella instrument, samt redogörelsen för personal/ersättningar med lite drygt tre sidor vardera (spridning 1–7 sidor), samt noten till pensioner med drygt 2 sidor (spridning 1–5 sidor).
Slutligen finns det tre avsnitt utanför notförteckningen av synnerligen detaljerad och omfångsrik karaktär. Det är bolagsstyrningsrapporten (inklusive intern kontroll), hållbarhetsredovisning och beskrivningen av risker. I det första fallet ligger snittet på nästan tio sidor (spridning 5–23 sidor) medan hållbarhetsredovisningen ligger på nio sidor (2–20 sidor). Bolagen med de kortaste beskrivningarna har också ett separat dokument. Avslutningsvis ligger riskavsnittet på normalt ungefär 5 sidor, utom i de två bankerna, där det handlar om 20–30 sidor. Jag har svårt att tro att det speglar 4–6 gånger högre risk i en bank, än i ett industriföretag.
Går det att banta årsredovisningen? Inte bara genom att skriva mer precisa och kortare fotnötter. Spridningen mellan bolagens årsredovisningar är så stor, att minimalism snarare är en genomgående filosofi, än en rödpenna i notförteckningen. Men nog tycker jag att bolagsstyrningsdokument och hållbarhetsredovisningen passar bättre som separata rapporter, uppladdade på hemsidan, än som utrymmeskrävande kapitel i en produkt som i övrigt har ett annat fokus. Och vad syftet är med moderbolagets redovisning har jag aldrig begripit, men jag är villig att lära. Någon användning måste ju finnas, eller..?
Peter Malmqvist är ordförande i Sveriges Finansanalytikers Förening (SFF).
Peter Malmqvist skriver i vartannat nummer av Balans.
peter.malmqvist@eqr.se
