Innehåll

Balans nr 2 2012

Europa: Tillbaka till skvalpvalutor?

Det har skrivits spaltmeter om eurons vara eller inte vara. På grund av den finansiella krisen har intensiteten i debatten ökat markant den senaste tiden. Just nu är den stora frågan om Sverige ska gå med i den så kallade europakten, som ska sätta bindande ramar för ländernas budgetdisciplin. Om Sverige frivilligt ska gå med i denna pakt krävs stöd från riksdagen. Flera partier vill dock ha garantier för att Sverige i så fall inte ska behöva byta till euro. Samtidigt ställer Sverige krav på att få delta vid eurotoppmötena.

Tidigare statsministern Göran Persson har starka åsikter i frågan. ”Om något land ska gå in i den nya europakten är det ju vi. Det förvånar mig att svenska politiker inte ser detta”, sa han i en intervju på Newsmill. Han fortsätter: ”Vi har aldrig någonsin haft bättre förutsättningar för en internationell demokrati och då lämnar vi walkover, det är farligt”.

Kritiken har inte låtit vänta på sig. Nationalekonomen Lars Pålsson Syll är mycket kritisk till Perssons uttalande. ”Att tvinga europeriferiländernas regeringar att mitt under en ekonomisk recession minska på sina underskott genom att skära i kostnader och höja skatter är dömt att misslyckas. Minskade löner, högre skatter och lägre efterfrågan gör ju bara arbetslösheten och budgetunderskotten ännu större! Det katastrofala misslyckande som euron varit och är, borde innebära att den läggs på historiens skräphög”, skriver han på Newsmill.

Det finns många förståsigpåare som gärna uttalar sig om eurons osäkra framtid. Vad skulle hända om euron försvann? Kan euroländerna gå tillbaka till sina tidigare nationella valutor? Vad händer då med det europeiska samarbetet? Vad resultatet än blir kommer det att påverka företagen i allra högsta grad.

Professor Hans Rosling har en vidare syn på euron. Han ser den gemensamma valutan som en politisk nödvändighet för Europa. ”Det här med Europa är över. Det viktiga är inte hur Europa styrs i framtiden, det är hur världen styrs. Det är en G20-värld”, säger Rosling i Dagens Industri. Han förklarar att Europa inte blir trovärdigt bland länder som USA och Kina med små ”skvalpvalutor”.

Europa måste hålla ihop om vi ska ha en möjlighet att påverka vår framtid. Om europakten kan skapa stabilititet i Europa är det värt ett försök. Förhandlingarna är förhoppningsvis lösta när detta läses, även om jag i skrivande stund är tveksam till det.

Ewa Fallenius är press- och EU-ansvarig på Far.

Hon är civilekonom med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge).

ewa.fallenius@far.se

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...