När kroppen säger ifrån

Du blir aldrig nöjd, trots att arbetet slukar allt mer av din tid. Du dubbelkollar allt, gärna om och om igen, och känner dig ständigt otillräcklig. Dessutom plågas du av ett konstant dåligt samvete gentemot familj och vänner. Känner du igen dig? Då är du sannolikt kvinna i en högpresterande bransch.

En undersökning från Civilekonomerna visar att var fjärde ekonom har sömnproblem och att mer än var femte har ergonomi- eller stressrelaterade ohälsosymptom (läs mer på sidan 20). Andra larmrapporter tyder på att situationen är den samma inom flera andra yrkeskårer och branscher. Kerstin Twedmark är psykolog och specialist inom arbetslivets psykologi och har lång erfarenhet av behandling av stressrelaterade symptom. Hon oroas över utvecklingen.

– Vi ser en ökad stressproblematik, inte minst bland kvinnor inom högpresterande branscher. En ofta gemensam nämnare för dessa kvinnor är att de kompenserar sin känsla av otillräcklighet med ytterligare krav på egen prestation, samtidigt som självkritiken är stark. Detta leder till ett mönster av att sträva efter perfektionism, svårigheter att bedöma när något är tillräckligt bra och svårigheter att säga nej. Följden kan bli såväl fysiska som psykiska stressymptom, som måste tas på stort allvar, säger Kerstin Twedmark.

Psykologen och forskaren Victoria Blom vid Stockholms universitet benämner detta kompetensbaserad självkänsla (se faktaruta här intill). Kerstin Twedmark är kritisk till den beskrivning av självkänsla som är vanlig i populärlitteraturen, som tenderar att förenkla och individualisera både orsaker och lösningar.

– Vi måste lära oss att se både individen och sammanhanget för att förstå och förändra, säger hon.

Att arbeta på en attraktiv arbetsplats och med ett yrke som man tycker om, kan paradoxalt nog göra stresstillståndet svårare, eftersom det kan gå väldigt långt innan individen uppmärksammar och tar signalerna på allvar, enligt Kerstin Twedmark. Hon betonar dock att ett högt tempo och engagemang inte i sig måste vara negativt.

– Men om hög arbetsbelastning kombineras med oklara eller motstridiga förväntningar, otillräckligt stöd och könsskiljande strukturer blir följderna svårare. Min uppfattning är att dessa omständigheter är lika avgörande som de inre bristerna i basal självkänsla för att hamna i ett mönster av egna prestationskrav och ökad självkritik. Det blir en ond cirkel.

Hur kommer det sig att framför allt kvinnor hamnar i den här situationen?

– Kvinnor verkar ofta i en manlig kontext i yrkeslivet, och det påverkar deras beteende och handlingsmöjligheter, säger Kerstin Twedmark.

I korthet handlar det om att det är mannen som är norm inom de flesta organisationer.

– Man utgår från att organisationen är könsneutral, vilket den i de flesta fall inte är. Här handlar det om att koppla ihop organisationen och individen. Är kvinnorna inom organisationen synliga och får de samma möjligheter som männen? Forskning visar att män tar mer strategiska beslut medan kvinnor tar ett större helhetsansvar. Och ofta gör kvinnor mer av det osynliga arbetet inom en organisation, sådant som krävs för att verksamheten ska fungera men som inte premieras, säger Kerstin Twedmark.

Kerstin Twedmark liknar situationen vid skillnaden mellan en högerhänt och en vänsterhänt person. När man exempelvis ska dra sitt kreditkort i en kortläsare så är apparaten utformad efter högerhänta, det vill säga normen är att vara högerhänt. Den vänsterhänte får anpassa sig trots att det känns obekvämt, medan den högerhänte inte ens ser problemet. Vänsterhänta befinner sig alltså ofta i en högerhänt kontext. Liksom kvinnor inom många branscher befinner sig i en manlig kontext.

– Kvinnors beteende påverkas av detta. De känner ofta att de har mer att bevisa och tenderar att i större utsträckning än män utveckla en kompetensbaserad självkänsla. Det är också vanligare att de lägger skulden på sig själva om de inte hinner med och ser det som ett eget, individuellt ansvar att reda upp orimliga arbetssituationer, säger Kerstin Twedmark.

Även om det sker framsteg vad gäller jämställdhet i samhälle, familj och arbetsliv så menar hon att det är lång väg kvar.

– Kvinnliga och manliga studenters syn på karriär och framtida utveckling visar stora likheter men trots det kan man redan efter några år se skillnader i karriärutveckling och möjligheter.

Kerstin Twedmarks erfarenhet är att de flesta chefer har förståelse för och stöttar medarbetare som drabbats av utmattningssymptom. Däremot kan det vara svårt att förändra invanda mönster och beteenden inom en organisation, inte sällan för att man faktiskt inte ser dem. Även om företagen har policyprogram för att hantera frågor som jämställdhet och mångfald så menar Kerstin Twedmark att det kan vara svårt att få detta att genomsyra företagskulturen.

– Det är betydligt svårare att se vad som alstrar problemen än att vara ett stöd när katastrofen är ett faktum. Inom många områden råder en omedvetenhet, inte minst på ledningsnivå, om vilka organisatoriska och könsmässiga faktorer som påverkar individen. Ofta läggs därför ytterligare en börda på den medarbetare som uppvisar en symtombild av stress och utmattning. Det är individen själv som förväntas förändra sin situation, exempelvis genom att lära sig att sätta gränser. Det är självklart viktigt och måste vara en del av åtgärderna, men det kan inte ske oberoende av arbetsplatsen.

Vad har du för tips till den som har svårt att säga nej?

– Ge alltid dig själv tio minuter för att fundera över om du verkligen hinner, i stället för att alltid svara ja direkt. Många måste lära sig att gallra bland alla uppgifter. Det är ett sätt att skapa respekt inför sig själv. I branscher med ett högt tempo kan vi naturligtvis inte alltid säga nej bara utifrån våra egna preferenser, men vi kan bli bättre på att säga nej när det faktiskt är möjligt, säger Kerstin Twedmark.

Hennes erfarenhet är att kvinnor ofta ”döljer” en del av det arbete som de utför. Det kan handla om hemarbete på kvällarna för att försäkra sig om att hinna med allt. Eller att dubbelkolla sådant man gjort under dagen. Här menar Kerstin Twedmark att man bör stanna upp och fundera över vad man lägger sin tid på.

– Måste allt verkligen kontrolleras ytterligare en gång? Vad säger ditt omdöme? Kanske är det onödigt arbete, som baseras på att du inte vågar lita på dig själv, säger Kerstin Twedmark.

Hög arbetsbelastning och stressnivåer med skadliga följder finns självklart hos både män och kvinnor. Men enligt Kerstin Twedmark är problemen hos män ofta mer direkt kopplade till arbetet, det vill säga förknippade med en allt för hög arbetsbelastning under en längre tid, medan de hos kvinnor kan kopplas till fler faktorer.

Bör vi arbeta mindre?

– Ja. Men det innebär inte att vi alltid ska arbeta mindre. Vi klarar arbetstoppar om vi lyckas varva ner däremellan. Då är det stimulerande att arbeta, säger Kerstin Twedmark.

Pernilla Halling