Innehåll

Balans nr 2 2012

Arbetsgivaren har ett stort ansvar

Var fjärde civilekonom har sömnproblem på grund av arbetet. Otydliga arbetsuppgifter och svårt att sätta gränser påverkar hur man mår.

Civilekonomerna har låtit göra en undersökning om hur det står till med hälsan bland förbundets medlemmar. Förbundet konstaterar att civilekonomer är en grupp som arbetsgivarna ofta ställer höga krav på, och som dessutom ställer höga krav på sig själva.

Rapporten, som har namnet Arbete befordrar hälsa och välstånd vittnar om att civilekonomerna som tillfrågats själva upplever sig ha en god hälsa och en positiv inställning till livet. Men när utredarna tittar närmare på medlemmarnas svar kring arbetsmiljö, organisatoriska förutsättningar och arbetsrelaterad ohälsa blir svaret ett annat. Många civilekonomer upplever att de inte får tillräckligt stöd och ledning i sitt arbete, och många uppvisar ohälsosymptom som sömnproblem, ont i magen och värk i axlar och rygg redan i unga år. 80 procent av dem som svarat på enkäten har faktiska symptom på ohälsa av något slag.

– Arbetsgivaren har ett jättestort ansvar när det gäller arbetsrelaterad hälsa och ohälsa. Arbetsmiljöansvaret är otroligt långtgående, säger Sara Göransson, en av utredarna bakom rapporten.

Hon är forskare vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, och arbetar även som organisationskonsult vid Företagshälsan Feelgood. Det som förvånade henne under arbetet med rapporten är att relationen till kollegor och chefer spelar så stor roll som den gör när det handlar om hälsa, och då framför allt när det gäller män. Undersökningen visar att män som upplever att det finns konflikter i arbetsgruppen eller har kollegor som påverkar dem negativt i genomsnitt har varit hemma 14 dagar från arbetet, medan motsvarande antal dagar för kvinnor i genomsnitt är 3,6.

– Där sticker frånvaron i väg när det gäller männen och det blir tydligt vilka konsekvenser dåliga relationer kan få. Gruppklimatet på en arbetsplats kan vara ett problem som arbetsgivaren har svårt att ta i och kanske känner sig maktlös inför. Det är krångligt när relationerna inte fungerar och då väljer man kanske att ducka, säger Sara Göransson.

Individens egenomsorg är också något som nämns i rapporten. Om individen har lärt sig att lyssna på sin kropp och har lärt sig att säga stopp när det behövs, minskar risken för ohälsa. Men för alla dem som inte själva kan sätta gränser ligger det i arbetsgivarens ansvar. Därför behövs även en dialog och hälsa och arbetsmiljö på arbetsplatsen menar Sara Göransson.

– Företagen har sin friskvårdspeng som de anställda får, och alla vet vad som gäller kring övertid och mertid, men det räcker inte. Det efterfrågas mer dialog kring frågorna om hälsa och arbetsmiljö, och i den dialogen bör arbetsgivaren ta upp sådant som att sätta gränser för att värna sin hälsa. Alla klarar inte det och då ska chefen göra det. Rent krasst ekonomiskt blir det också dyrt för arbetsgivaren om anställda går in i väggen för att det inte sätts gränser, säger hon.

Men magsmärtor, ryggvärk och sömnproblem till trots. Majoriteten av civilekonomerna går ändå till arbetet. Även om de är sjuka. Sjuknärvaron ökar och det är vanligare att kvinnor sjuknärvarar än att män gör det, men varför det är så går inte riktigt att svara på. Däremot konstaterar Sara Göransson att sjuknärvaron säger lite om engagemanget man känner i arbetet. Om två individer är lika sjuka är det mer troligt att den som är mest engagerad i sitt arbete och trivs mycket bra går till arbetet trots att han eller hon kanske borde stannat hemma på grund av sitt hälsotillstånd. Sjuknärvaro kan också påverkas av vilka normer som råder kring sjukfrånvaro på arbetsplatsen.

– Det handlar återigen om ett tydligt ledarskap och vikten av att sätta gränser för oss själva och våra behov. Går vi till arbetet fast vi är sjuka tänjer vi gränserna och i längden är det ingen som vinner på det, säger Sara Göransson.

Charlotta Danielsson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...