Mot bakgrund av den finansiella krisen har EU-kommissionen föreslagit nya rättsakter om revision. Det rör sig dels om en förordning om revision av företag av allmänt intresse, det vill säga börsnoterade företag och finansiella företag och dels om ändringar av det så kallade revisorsdirektivet, som främst tar sikte på revision av övriga företag.

Syftet med EU-kommissionens förslag är att regelverket om revisorer och revision ska utformas på ett sätt som kommissionen tror ska bidra till den finansiella stabiliteten. Det ska ske genom att revisorernas oberoende stärks, revisionskvaliteten förbättras, revisionsmarknaden görs mer konkurrensutsatt och den inre marknaden för revisionstjänster ska stärkas. Alliansregeringen ifrågasätter dock flera av förslagen, inte minst mot bakgrund av stora konsekvenser både för de svenska börsnoterade företagen och för revisionsbyråerna.

Kommissionens förslag är mycket ingripande och skulle leda till en kraftigt ökad detaljreglering som minskar utrymmet för nationella särlösningar och näringslivets självreglering. För oss är en utgångspunkt för arbetet med reglerverket att det administrativa arbetet och kostnaderna för företag inte ska öka. Samtidigt är det oklart om förslagen i alla delar verkligen bidrar till kommissionens mål att bland annat öka revisionskvaliteten och att skapa en bättre struktur på revisionsmarknaden. Exempel på detta är: införandet av så kallade revisionsutskott, som ska biträda styrelsen i revisionsrelaterade frågor, att revisorn eller revisionsbyrån i ett företag av allmänt intresse ska bytas ut med jämna mellanrum, som huvudregel sedan revisionsuppdraget har pågått i sex år (så kallad byrårotation) och att sidotjänster som bedöms vara oförenliga med det egentliga revisionsuppdraget ska förbjudas.

I fråga om stora revisionsbyråer ska förbudet mot tillhandahållande av sidotjänster vara absolut, det vill säga inte enbart gälla i förhållande till revisionsklienterna. Därigenom tvingas i praktiken dessa revisionsbyråer att dela upp sin verksamhet i dels renodlade revisionsbyråer, dels bolag som tar hand om övrig verksamhet, som dessutom måste ha skilda ägarstrukturer efter uppdelningen.

På regeringsnivå arbetar vi därför aktivt med denna fråga genom bland annat kontakter med kommissionen och våra kollegor i europaparlamentet. På riksdagsnivå fattades nyligen ett mycket tydligt beslut i civilutskottet där vi markerade att vi inte anser att dessa förslag är lämpliga att fatta beslut om på EU-nivå, utan hanteras bäst av medlemsstaterna själva, något också riksdagen ställde sig bakom.

Vår förhoppning är därför att vi genom ett fokuserat och målmedvetet arbete ska kunna påverka kommissionen till att justera sitt förslag till ett som i stället för ökad regelbörda och kostnader för svenska företag, leder till en genuint välfungerande revisionsmarknad och finansiell stabilitet.

Magdalena Andersson (M) är riksdagsledamot och moderat gruppledare i civilutskottet.