Läsare av en årsredovisning från ett börsbolag har ibland svårt att hitta den väsentliga informationen i en årsredovisning som numera är fullproppad med obligatoriska upplysningar. Bolagen dignar under orimligt höga krav och kostnader för att ta fram uppgifter som ingen efterfrågar. Vi menar att krympta årsredovisningar skulle bli både billigare och mer ändamålsenliga.
Årsredovisningen skulle kunna kortas ned med 30–40 procent, utan att tappa i kvalitet och relevans och med ökad användbarhet som följd. Det är resultatet av en rapport som nyligen publicerades på uppdrag av – hör och häpna – av den som skrivit reglerna, the International Accounting Standards Board (IASB). Syftet med rapporten är att utvärdera vilka krav på upplysningar i det internationella regelverket International Financial Reporting Standards (IFRS) som skulle kunna tas bort. Vi i revisions- och rådgivningsbranschen agerar aktivt för att kapitalmarknaden ska få mer ändamålsenliga globala redovisningsregler och välkomnar att IASB nu tittar självkritiskt på sitt arbete.
Under de senaste tio åren har det skett en revolution i utvecklingen av nya internationella redovisningsregler. För varje ny redovisningsstandard som tagits fram, har man funderat ut vilka informationsbehov alla möjliga intressenter skulle kunna ha i alla möjliga upptänkliga situationer och därför ställt krav på att lämna omfattande upplysningar i not i årsredovisningen. Samma synsätt har tillämpats i var och en av alla gällande standarder. Detta har lett till att man missat helhetsperspektivet och tappat fokus på vad som är väsentligt.
Det är inte ovanligt att en årsredovisning innehåller två hela sidor om skatter och tre sidor om pensioner. Läsaren av årsredovisningen drabbas av ett informationsöverflöd och missar i värsta fall väsentlig information som gömmer sig tillsammans med mindre väsentlig sådan. Visst finns det utrymme för väsentlighetsbedömningar i nuvarande IFRS, men det tillämpas restriktivt av den redovisningstillsyn som övervakar börsbolagens finansiella rapporter. I dag hävdas till exempel att om en post i resultat- eller balansräkning är väsentlig så är automatiskt alla upplysningskrav som hör till posten väsentliga. Detta sätt att göra väsentlighetsbedömning ifrågasätts i rapporten som förespråkar en väsentlighetsbedömning utifrån helheten.
Utredarna går igenom varje standard och stryker friskt krav som inte bedöms vara väsentliga samt formulerar om vissa upplysningskrav för att tydligare förklara målet med upplysningskrav. Utredarna stryker särskilt kraftigt i regelverken som rör optionsprogram till anställda, förvärv av dotterbolag, finansiella instrument, skatter, ersättningar till anställda inklusive pensioner och nedskrivningsprövning av goodwill.
Vi välkomnar utredningen och stödjer dess slutsatser. Vi vill uppmana fler att aktivt engagera sig för att påverka den framtida redovisningen.
Fotnot:
Rapporten heter Losing the excess baggage – reducing the disclosures in financial statements to what’s important.
Göran Arnell
är redovisningsspecialist på KPMG.
Claes Janzon är redovisningsspecialist på PwC.
Eva Törning är redovisningsspecialist på Grant Thornton.
Samtliga författare är ledamöter i FARs Policygrupp för redovisning.