Att utbilda sig till redovisningsekonom eller redovisningskonsult kan vara ett säkert kort. På Myndigheten för yrkeshögskolan konstaterar man att efterfrågan på yrkesrollerna är stor.
En gång om året kan utbildningssamordnare ansöka om statsbidrag för att ingå i yrkeshögskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan (YH-myndigheten) är den som fattar beslut om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och det viktigaste underlaget är efterfrågan från arbetslivet.
Ämnesområdet ekonomi, administration och försäljning tillhör det absolut största inom yrkeshögskolan och vid varje års ansökningsomgång får myndigheten betydligt fler ansökningar än vad resurserna räcker till att bevilja.
– Det finns mellan 250 och 300 olika yrkesroller. Vi får prioritera utifrån de pengar vi får och hur behovet ser ut, säger Johan Blom, avdelningschef på YH-myndigheten.
Per-Åke Bladh, pressekreterare på YH-myndigheten, säger att det kan hända att enstaka utbildningar till redovisningsekonom kan bli lägre prioriterade än andra utbildningar men betonar att det i så fall handlar om enstaka utbildningar.
– Det finns ingen generell lågprioritering av dessa utbildningar, som allmänt kan redovisa goda resultat vad gäller möjligheterna att få arbete efter utbildningen, säger Per-Åke Bladh.
Yrkesanalyser är ett viktigt hjälpmedel i arbetet med att bedöma ansökningar. Analyserna ger underlag för bedömning av arbetsmarknadens framtida kompetensbehov. I analysarbetet för YH-myndigheten en dialog med bland annat branschorganisationer.
– När det handlar om rollerna som redovisningskonsult och redovisningsekonom har vi exempelvis träffat FAR för att klargöra rollerna och behovet som finns, säger Johan Blom.
Yrkesanalyserna ska ge svar på några centrala frågor:
Arbetsmarknadens behov, det vill säga hur ser efterfrågan på olika yrken och kompetenser ut?
Yrkeshögskolans relevans, det vill säga är yrkeshögskolan den utbildningsform som bäst tillgodoser efterfrågan?
Hur ser utbudet av utbildningar till efterfrågade yrken och kompetenser ut inom yrkeshögskolan och inom andra utbildningsformer?
Utöver att YH-myndigheten träffar branschorganisationer använder myndighetens analytiker information från Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, regionala organ och länsstyrelser som ansvarar för de regionala kompetensplattformarna. Myndigheten sammanställer och analyserar även information från sina egna databaser, utredningar och uppföljningar.
– Det är också viktigt att det inom utbildningarna finns en samverkan med näringslivet, bland annat genom praktiken. Det är också bra om näringslivet är med och påverkar utbildningarna genom att exempelvis finnas med i ledningsgrupper, säger Johan Blom.
Charlotta Danielsson
Yrkesutbildningar inom redovisningsekonomi
Inom yrkeshögskolan finns 2.970 utbildningsplatser för den som vill bli redovisningsekonom eller redovisningskonsult. Platserna är fördelade på 98 utbildningsomgångar med avslut under 2012 till 2015.
Utbildningarna finns i tolv län. Flest antal utbildningsplatser har Stockholms län (cirka 30 procent) följt av Skånes län (cirka 20 procent) och Västra Götalands län (cirka 16 procent).
Cirka 80 procent av alla utbildningar är längre än två år.
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan