Innehåll

Balans nr 6-7 2012

Inblick: Vad händer med den finansiella rapporteringen i offentlig sektor?

De senaste årens finansiella kriser har inneburit ett ökat fokus på hur transparent upprättade finansiella rapporter är. Händelseförloppet förde bland annat med sig att International Accounting Standards Board (IASB) och US Financial Accounting Standards Board (FASB) tog sig an arbetet att uppdatera/redigera IAS 39 till IFRS 9 även om arbetet inte är avslutat. Under den inledande delen av den finansiella krisen fördes diskussioner främst avseende det privata näringslivets finansiella rapportering. Men i och med den pågående EU-krisen har diskussionerna kommit att fokusera på den offentliga sektorn i lika hög grad.

I och med introduktionen av IFRS har den finansiella rapporteringen inom näringslivet kommit att genomgå en betydande harmonisering. Samma utveckling har dock inte skett vad gäller den offentliga sektorns finansiella rapportering. Det föreligger alltjämt betydande olikheter mellan länder och mellan olika delar inom respektive lands offentliga sektor. I många länder tillämpas dessutom alltjämt en kassamässig finansiell rapportering. Olikheter mellan länder försvårar jämförelser om vi enbart ser till innehållet i de finansiella rapporterna. Det finns också länder som i sina finansiella rapporter tar utgångspunkt i en annan uppsättning redovisningsprinciper än de som tillämpas inom näringslivet. Nämligen de som tillämpas inom ramen för de så kallade nationalräkenskaperna (national accounts), en redovisning som till stora delar görs av länders statistikbyråer, i Sverige Statistiska centralbyrån (SCB). Inom EU sköts nationalräkenskaperna (ESA 95) av Eurostat.

Det pågår för närvarande internationella initiativ att reglera finansiell rapportering inom offentlig sektor. Ett återkommande problem avseende finansiell rapportering är att floran modeller som används i enskilda länder är omfattande och att det inte finns gemensam syn på vad som utgör bra finansiell rapportering. Under de senaste 30 åren har det dock pågått ett reformeringsarbete inom offentlig sektor i många länder benämnt New Public management. Ett arbete som har fört med sig att många länder på olika nivåer har infört en finansiell rapportering i enlighet med bokföringsmässiga principer, som bland annat innehåller en resultat- och balansräkning.

Internationell normgivning för offentlig sektor bedrivs av International Public Sector Accounting Standards Board (IPSASB) i regi av International Federation of Accountants (IFAC). I enlighet med IFACs konstituerade stadgar ska medlemsorganisationerna värna de normer och regler som IFAC ger ut. De ska upplysa och sprida vetskap om dess existens, ett faktum som borde inverka på spridningen av detta regelverk.

Intresset för offentlig sektors redovisning har ökat de senaste åren eftersom flera offentliga verksamheter, huvudsakligen stater, har exponerat sig på den internationella kapitalmarknaden. Denna typ av harmoniseringsprojekt stöds därför av många aktörer; till exempel den internationella kapitalmarknaden, EU och FN. Det är av intresse för finansiärer att kunna utvärdera låntagares återbetalningskapacitet. Stater har vidare erhållit olika former av stödpaket. Mottagandet av dessa stöd inbegriper ofta ett krav att efterleva internationella redovisningsnormer. För FN och EU handlar det i större utsträckning om att kunna göra bedömningar av den ekonomiska utvecklingen i offentliga verksamheter och jämföra dessa med varandra.

Den internationella harmoniseringen har inte kommit särskilt långt eftersom det ännu inte finns något naturligt incitament för de offentliga organisationerna att frångå sina traditionella redovisningsmetoder. Något som i och med de senaste årens ekonomiska utveckling och turbulens har förändrats.

EU-kommissionen har i februari 2012 publicerat ett Public Consultation Paper i syfte att ge alla medlemsländer möjligheten att svara på frågor avseende finansiell rapportering inom offentlig sektor, ett arbete som ombesörjs av Eurostat. IPSASB har tillsatt en kommitté med syftet att vidare utreda sambandet mellan finansiell rapportering utformad i enlighet med företagsekonomiska modeller (läs bokföringsmässig redovisning innehållande bland annat resultat- och balansräkning) samt ekonomiska modeller (läs nationalräkenskaper uppbyggda i enlighet med makroekonomiska modeller). Syftet är att avgöra huruvida dessa kan sammankopplas och skapa ett system av redovisningsprinciper som uppfyller olika intressenters krav. I ett första skede efterfrågar EU-kommissionen input vad avser medlemsländernas syn på IPSASB och en möjlig implementering i samtliga medlemsländer.

Det verkar som om den finansiella krisen har utgjort startskottet vad avser en harmonisering av finansiell rapportering i offentlig sektor. Det är dock svårt att sia om huruvida det är en klassisk redovisningsmodell som kommer att föreslås eller om det är en annan, eller om det slutgiltiga resultatet handlar om att skapa en brygga mellan dem. Tiden för nationell hetero-genitet verkar emellertid vara på väg att upphöra.

Pär Falkman är ekonomie doktor och redovisningsspecialist på Ernst & Young.

Pär Falkman skriver i vartannat nummer av Balans.

par.falkman@se.ey.com

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...