Kombinationen av modernt tänkande, som utvecklat Ratos till ett private equity-företag, och en tradition av familjeägande lockade Susanna Campbell. När hon började på Ratos 2003 kunde hon knappast ana att hon nästan tio år senare skulle bli VD för företaget, och dessutom utses till Årets mäktigaste affärskvinna.

A delswärdska huset på Drottninggatan 2 i Stockholm är en eftertraktad adress. Närmaste grannar är Sagerska palatset där statsministern bor, riksdagen samt flera departement. Med jämna mellanrum får Ratos, som äger huset sedan 1939, förfrågningar om att sälja fastigheten. Framför allt är det olika departement som vill flytta in, men Ratos är och förblir kvar. Som besökare är det inte svårt att förstå varför. Utsikten från den lilla balkongen i anslutning till styrelserummet på tredje våningen är svårslagen.

– Vi verkar i historiska kvarter, och flytten hit skedde precis före krigsutbrottet 1939, berättar Susanna Campbell.

18 april i år tillträdde hon som VD för Ratos och efterträdde därmed Arne Karlsson som samtidigt tog över som ordförande i Ratos styrelse efter Olof Stenhammar. Att Susanna Campbell skulle träda in som VD var inte självklart, enligt henne själv. Men samtidigt beskrev media valet som ”det minst revolutionerande generationsskifte man kan tänka sig”.

– Det var en lång process att tillsätta en ny VD, vilket var bra i och med att alla inblandade fick tid på sig att fundera. Det började med att Olof Stenhammar informerade om att han inte tänkte ställa upp till omval som ordförande i Ratos styrelse, säger Susanna Campbell.

Då började processen med att hitta en ny ordförande, som slutade med att Ratos dåvarande VD Arne Karlsson efter tretton år tog steget från VD-posten till uppdraget som ordförande. Arne Karlsson har tidigare i en intervju i Di Dimension uttalat sig kring frågan om det är känsligt att VDn blir ordförande. Då svarade han att frågan hade diskuterats och att man hade kommit fram till att om den nya VDn rekryterades externt så skulle han inte bli ordförande, men att det skulle vara möjligt om VDn rekryterades internt.

– Jag fick frågan om jag kunde tänka mig att ställa upp som kandidat i en urvalsprocess och det kändes verkligen roligt att få den uppskattningen. När jag började på Ratos hade jag inte i tankarna att jag en dag skulle vara VD. Efter att ha fått fundera lite så tackade jag ja, det är inte ofta man får en sådan möjlighet, säger Susanna Campbell.

Inget av hennes tidigare jobb, varken på Ratos där hon varit ansvarig för ett av fem investeringsteam, eller som konsult på managementbyrån McKinsey, där hon arbetade med företagstransaktioner, hade varit något nio till fem jobb. Ett VD-jobb, som naturligtvis kräver mycket tid, innebar alltså inte en helt ny situation för Susanna Campbell.

– Men visst, det här innebar att ta det vidare ytterligare en nivå och jag resonerade med min man innan jag tackade ja.

Susanna Campbell framhåller dock att hon nästan alla dagar då hon inte reser är hemma klockan sex för att äta middag med familjen, som består av make och två barn på fem och sju år. Att tillbringa tid med familjen är viktigt, och hon sätter sig hellre och jobbar några timmar på kvällen när barnen har gått och lagt sig än att stanna kvar på kontoret.

– Det är den företagskulturen vi har här på Ratos, att det är okej att kombinera familj och arbete. Alla kämpar för att få ihop det och jag känner att jag har en skyldighet att åka hem på kvällen eftersom det sänder signaler till medarbetarna och skapar vissa beteendemönster. Även Arne Karlsson månade om att komma hem till familjen. Fast visst får man offra saker, men så är det ju oavsett vilka val man gör. Jag lägger mycket tid på jobbet för att jag vill göra det, och har alla möjligheter att göra andra val, men det här är det jag tycker är roligt, säger Susanna Campbell.

– Att utveckla bolag så att de blir större, mer lönsamma och framgångsrika är det jag brinner för. Och när man tror på något, som jag gör när det gäller Ratos affärsmodell, är det värt att lägga mycket tid, fortsätter hon.

1866 grundade Per Olof Söderberg och Leonard Haak, det handelsbolag som dagens Ratos har sina anor i. Bolaget har sedan haft olika skepnader, från ägarbolag till blandat investmentbolag och sedan 1999 ett private equity-konglomerat, men med en tydlig industriell inriktning. Susanna Campbell är den tredje externa VDn och under hennes företrädares tid styrdes bolaget om från ett mellanstort investmentbolag till en renodlad private equity-aktör. För många har Ratos varit extremt förknippat med Arne Karlsson, men Susanna Campbell ser inga problem i att ta över hans roll.

– Den externa mediebilden är ofta mer fixerad vid en person än vad verksamheten inom företaget är. Så småningom kommer jag att sätta min prägel, men vi är 50 anställda och är inte ett företag som står och faller med sin VD. Jag är däremot glad att ha Arne Karlsson som ordförande i dag. Jag har arbetat med honom på nära håll och han är ett bra bollplank med en otrolig kunskap om vår verksamhet, säger hon.

Riskkapitalbranschen är till och från en känslig fråga i Sverige, bland annat har diskussionerna gått heta om huruvida riskkapitalbolag, som i vissa fall har kritiserats för sina skatteupplägg, ska få agera inom skola, vård och omsorg. Susanna Campbell tar synpunkterna med ro och konstaterar att Ratos är ett svenskt aktiebolag som inte har några bolag i skatteparadis. Ratos har också valt att inte satsa på vårdsektorn.

– Vårdsektorn är en ovanligt svår satsning med många fallgropar och som innebär ett utökat ansvar. Jag är säker på att vi skulle kunna göra ett bra jobb som ägare, med rätt förutsättningar, men vi har hittills valt att inte gå in i den sektorn, säger Susanna Campbell.

Ratos är inte ett riskkapitalbolag som investerar i företag som är i en uppstartsfas, utan snarare i mogna bolag som går att utveckla vidare. Susanna Campbell säger att företagets ambition är att uppfattas som ett av de bästa ägarbolagen i Sverige och Norden.

Hon menar att den största utmaningen de närmaste åren är att skapa värde i det rådande makroklimat som präglas av stor osäkerhet.

– Vi vet lika lite som någon annan hur det kommer att bli, men den sammantagna bilden är att det inte ser bra ut, men hyggligt. Vi räknar med tillväxt men under genomsnittet, vissa marknader är tuffa och andra går bättre. Så i snitt jämnar det ut sig, säger hon.

För riskkapitalbranschen i Sverige har det varit en hel del frågetecken kring vilka regler som ska komma att gälla och olika förslag har diskuterats. Susanna Campbell skulle önska att reglerna var tydliga så att det inte råder någon tvekan om vad som gäller. Samtidigt som det ska vara lika för alla.

– Jag kan bara tala för Ratos och vi är ett vanligt svenskt aktiebolag som förhåller sig till de regler som gäller. Generellt är det förstås viktigt för alla typer av aktörer att ha tydliga, objektiva regler att förhålla sig till.

Charlotta danielsson

Susanna Campbell

Ålder: 39 år.

Bor: Lidingö, utanför Stockholm.

Familj: Man och två barn.

Karriär (kortfattat): Alfred Berg 1996–2000, McKinsey 2000–2003, Ratos sedan 2003.

Intressen: Familjen, resor, träning.

Favorituttryck: Spännande!

Ratos

Ratos har sin grund i Söderberg &Haak som bilades 1866 och var den första grossisten för järn och järnmanufaktur på den svenska marknaden. På 1930-talet övervägde man att introducera bolaget på börsen, men osäkerhet rådde kring intresset för ett bolag som enbart var en grosshandelsrörelse. Lösningen blev att skapa ett investmentbolag, Ratos, som döptes efter Ragnar och Torsten Söderberg. 1947 brukar anges som startår för Ratos, och 1954 introducerades företaget på börsen.

1995 till 1998 omvandlades Ratos till ett rent investmentbolag bestående av en börsnoterad aktieportfölj och 1999 fastslog Ratos styrelse tillsammans med ledningen en ny private equtiy-strategi som innebär att Ratos som aktiv huvudägare ska förvärva, utveckla och sälja främst onoterade bolag.