Innehåll

Balans nr 8-9 2012

Debatt: Svårvärderade poster bör lämnas utanför resultaträkningen

IFRS lämnar över ansvaret för värderingen på läsaren och revisorer och övervakare kan inte göra mycket. Det skriver Nils Liliedahl generalsekreterare i Sveriges finansanalytikers förening, SFF, i ett svar på Håkans Andréassons artikel om verkligt värde-värdering.

I Balans nr 6–7/2012 skriver Håkan Andréasson att ”verkliga värden är här för att stanna”. Han skriver bland annat att det är ”svårt att ha en annan uppfattning”. Även om det tydligen är svårt, har jag i vissa delar en annan uppfattning.

Att analysera ett bolag och dess aktier innebär att teoretiskt prognostisera framtida utdelningar från bolaget. Utdelningar är dock svåra att arbeta med och i praktiken har det därför visat sig att det är enklast och bäst att arbeta med kassaflöden. Kassaflöden går att betala räkningar med, dela ut till aktieägare och, inte minst viktigt, påverkas inte direkt av företagsledningens och styrelsens beslut och bedömningar. För hur ska en analytiker kunna förutspå hur bolagets ledning ”tänker” när det kommer till att bedöma verkliga värden och andra icke kassaflödes-påverkande poster? Det gäller inte bara verkliga värden utan även andra poster som påverkar rörelseresultatet kraftigt såsom nedskrivningar, avsättningar och aktiveringar.

Dessa resultatpåverkande poster är därför av mindre betydelse än de transaktioner som kommer från ren försäljning eller avtal med en oberoende motpart. Att dessa två olika ”klasser” av resultat blandas i resultaträkningen ger ett intryck av att de är lika mycket värda – det är de inte. Det innebär givetvis inte att de icke kassaflödespåverkande posterna är oviktiga, de påverkar ju analytikerns syn på bolaget framöver och inte minst ett antal nyckeltal, men de skymmer sikten.

Man kan inte både ha kakan och äta den. Att ha med värdeförändringar i värderingsmultiplar ger ett felaktigt värde, men detta görs schablonmässigt utan att man funderar på varför. Det är inte långsiktigt möjligt att både erhålla kassaflöden från tillgången och samtidigt tillgodoräkna sig värdeförändringarna. Enda sättet att realisera värdeförändringen till kassaflöde är att sälja tillgången, men då får man inga löpande kassaflöden till rörelsen från tillgången. Detta aktualiserar också frågan om att i stället ha en transaktionsbaserad resultaträkning och en verkligt värde-baserad balansräkning. Den ena för bedömning av ”going concern” och den andra för att beskriva ”slaktvärde”, vilket i förlängningen även handlar om skillnaden mellan aktie- och kreditanalys. IFRS försöker ta hand om allt på en gång – det blir mest rörigt!

När det gäller finansiella tillgångar och skulder är marknadsvärde mycket mer användbart, framför allt mot bakgrund av att rörelsen och finansnettot normalt värderas var för sig. Mot bakgrund av att finansnettot då beräknas till verkligt värde vid balanstidpunkten är detta betydligt mer användbar information. Även här måste givetvis tillförlitligheten i värderingen av de finansiella tillgångarna och skulderna vara tillräcklig. De är de ofta i en uppgående och likvid marknad. Men inte alls i en nedåtgående och illikvid marknad.

En generell iakttagelse till följd av IFRS frihetsgrader är att ”dåliga” bolag har en tendens att övervärdera sina tillgångar, och lika felaktigt, att ”bra” bolag undervärderar sina tillgångar. Allt för att erhålla det som investerare gillar mest, det vill säga en jämn, stabil resultatutveckling som i sin tur ger en jämn och stabil kursutveckling. Det är dessutom svårt för revisorer att ifrågasätta bolagens bedömningar när det gäller verkliga värden och till exempel nedskrivningar. En justering av ett avkastningskrav på några tiondels procent kan ge mycket stora effekter på utfallet, men att som revisor hävda att det är ”fel” går inte. Samma problem har övervakande myndigheter, såsom börser och inspektioner. Det blir inte lättare till följd av den pågående krisen och dess påverkan på räntenivåerna. Vad är en rimlig riskfri ränta i dag? Vad är en rimlig riskpremie?

Till följd av den pågående krisen har dessutom analyskapaciteten kraftigt minskat i marknaden. Min egna subjektiva bedömning är att därför att de ”resultat” som bolagen redovisar används utan att ifrågasättas i en allt större omfattning. Analytiker har helt enkelt inte tid att justera i första hand resultaträkningen i den grad som de borde. Visst, det finns fler aktörer på marknaden, men oftast med liten kunskap om det enskilda bolaget och i många fall med bristande kunskaper rörande redovisning och värdering. Det redovisade resultatet tas direkt som underlag för investeringsbeslut – för inte kan det väl vara så att 1000-tals sidor IFRS kan ge ett resultat som inte är tillförlitligt? För att kompensera för den låga tillförlitligheten i vissa värderingsfrågor bombarderar IFRS i stället läsaren med upplysningskrav inom dessa områden. Man lämnar över ansvaret för värderingen på läsaren. Tanken är nog god, men om osäkerheten är så stor kring dessa poster borde de i stället hanteras utanför resultaträkningen.

Liksom Håkan Andréasson tror jag dock inte att varken IASB eller FASB är speciellt intresserade av att ändra sin inställning inom detta område.

Nils Liliedahl är generalsekreterare på Sveriges finansanalytikers förening, SFF.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...