Den internationella redovisningsstandarden för offentlig sektor, IPSAS, är inte tillräckligt utvecklad. Det menar Ekonomistyrningsverket (ESV) som därför avråder regeringen från att införa IPSAS fullt ut.
Inget annat EU-land har implementerat International Public Sector Accounting Standards (IPSAS) fullt ut och Sverige bör inte heller göra det. Det konstaterar ESV i en rapport till regeringen. Samtidigt utreder EU-kommissionen och dess statistikorgan Eurostat om EU-länderna ska införa IPSAS eller en motsvarande europeisk standard, ”EPSAS”.
IPSAS är en anpassning av IFRS för offentlig sektor, men ESV anser att anpassningen inte är tillräcklig.
– IPSAS är inte tillräckligt utvecklad ännu, säger Anne-Marie Ögren, redovisningsexpert på ESV och den som har lett arbetet med rapporten.
Andra nackdelar med en fullständig övergång är att tilläggsupplysningarna är mer omfattande än vad ESV bedömer ändamålsenligt.
ESV har jämfört svenska statens regelverk för årsredovisning, dels med IPSAS, dels med ett urval av andra OECD-länder. Resultatet av översikten visar att Sverige ligger fortsatt långt framme vid en internationell jämförelse.
– Internationell harmonisering har ett egenvärde och från svensk sida är vi i princip positiva, men redovisningsreglerna måste i första hand utgå från statsmaktens behov, säger Anne-Marie Ögren.
ESV anser därför att Sverige ska fortsätta på den inslagna vägen med en successiv förbättring och anpassning av redovisningsreglerna för staten. De flesta länder resonerar likadant, men på EU-nivån anser man att det går för långsamt.
– Eurostat vill dessutom att redovisningen och nationalräkenskaperna ska var kopplade, så att den statistik som Eurostat sammanställer ska bli verifierbar mot källan.
Problemet är att länderna inte är överens, varken om vad som ska redovisas – det finns inget gemensamt ramverk – eller hur det ska redovisas. Olika traditioner och kulturer spelar in. Anne-Marie Ögren tar exemplet med avsättning för tjänstepension.
– Enligt IPSAS ska avsättningen grunda sig på en beräkning av framtida löneökningar och en uppskattning av hur länge personen kommer att jobba. Detta synsätt stämmer inte med hur det statliga kollektivavtalet ser på pensionsåtagande och skulle få konsekvenser för statsbudgeten, säger hon.
Rakel Lennartsson