Skatteverket och PwC oeniga

Aktier i konsultbolag – hur ska de värderas?

Skatteverket och PwC är överens om allt. Utom hur man marknadsvärderar aktier i en revisionsbyrå. Ändå har upptaxeringen av PwC gett bränsle till debatten om 3:12-regelverket. Nu aviserar finansminister Anders Borg att de förmånliga uppläggen kan komma att stoppas.

– Att aktien ska köpas till marknadsvärdet är PwC och Skatteverket överens om. Frågan är hur aktien ska värderas, säger Staffan Sundkvist, skattejurist på PwC och ombud för de 45 delägare som upptaxerats av Skatteverket.

– Om vi ser till rättsfrågan, att köpa egendom för underpris innebär skattepliktig förmån, är vår uppfattning att den inte är otydlig. Det som är föremål för den största diskussionen är värderingen, säger Tomas Algotsson, enhetschef på Skatteverket rättsavdelning.

Att diskussionen ändå kommit att handla om 3:12-reglerna är inte så konstigt, menar skattespecialisten och advokaten Börje Leidhammar, eftersom dessa – ständigt ifrågasatta – regler kan sägas ha initierat upptaxeringen.

Konsultbolag där de anställda kan bli delägare, såsom advokatbyråer eller revisionsbyråer tillhör de företag som gynnas av 3:12-reglerna. Enligt en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, har 3:12-reglerna blivit alltmer generösa.

– Min uppfattning är att utdelningarnas storlek, och det faktum att utdelningarna beskattas på det sätt de gör, har lett till att Skatteverket känt sig tvunget att agera. Men eftersom PwCs utdelningar gjorts helt enligt de regler som lagstiftaren beslutat om är Skatteverket tvungen att angripa en annan del av förfarandet än själva utdelningen, det resulterade i att Skatteverket fokuserade på tilldelningen av aktierna, säger Börje Leidhammar.

– Det faktum att Skatteverket under många år inte invänt mot att aktier i konsultbolag förvärvas till kvotvärdet, för att nu göra en helomvändning, anser jag visar att upptaxeringen har mer att göra med de effekter 3:12-reglerna har än att själva aktietilldelningen i sig har gjorts på ett felaktigt sätt av PwC, fortsätter han.

På Skatteverket känner man inte igen sig i den bilden utan menar att det var Svenska Dagbladets granskning av revisions- och rådgivningsbranschen som satte myndigheten på spåret.

– Journalisterna tog fram en hel del omständigheter som inte var kända från vår sida sedan tidigare, som hur ägarbilden såg ut och hur utdelningar och annat skedde. De hade varit i kontakt med ett stort antal revisionsbyråer, vad jag förstår. Utifrån det fick vi även direkta frågor att ta ställning till, säger Tomas Algotsson.

Skatteverket inledde därefter sin utredning, som ett och ett halvt år senare, i december 2012, resulterade i att 45 delägare i PwC upptaxerades med nära 50 miljoner kronor. Upptaxeringen grundar sig på att Skatteverket gör en annan marknadsvärdering av de aktier som delägarna har fått köpa i revisionsbyrån. Differensen mellan förvärvspris och marknadsvärde, enligt Skatteverket, blir en skattepliktig förmån som beskattas som inkomst av tjänst.

– Vår uppfattning är att köpet ska ske till marknadspris. Att man köper in sig har vi inga synpunkter på för det får man göra, men man ska betala marknadspris. I annat fall har man då tillägnat sig egendom utan att det blir beskattning; det är samma sak som om du skulle få köpa en bil som är värd 100.000 för 10.000 från din arbetsgivare, säger Tomas Algotsson.

Men enligt PwC är detta aktier som det inte går att tjäna pengar på genom försäljning.

– För oss är upplägget med delägarskap en fråga om oberoende. Delägarskapet bygger på principen naken in, naken ut. Man får inte betalt för aktierna när man lämnar, man får bara del av vinsten under den tid man arbetar. Man kan alltså inte tjäna pengar på aktierna, säger Staffan Sundkvist.

När det inte finns en marknad är alternativet att använda en värderingsmodell. I det här fallet har PwC låtit göra oberoende värderingar av aktierna. Skatteverket menar dock att det inte är tillräckligt.

– Det är en skyldighet för Skatteverket att pröva värderingen; det är inte upp till arbetsgivaren att själv bestämma ett värde, utan det måste kunna prövas, säger Tomas Algotsson.

Skatteverkets upptaxering som PwC nu har överklagat till förvaltningsdomstolen bygger på en så kallad avkastningsvärdering.

Det är intressant att Skatteverket använder sig av just avkastningsvärdering, tycker Börje Leidhammar. I december 2011, när Kammarrätten i Jönköping prövade en liknande fråga, var det ombytta roller.

– Enligt domstolen var revisionsbolagets värde starkt knutet till delägarnas egna kommande arbetsinsatser. Eftersom anställda kan sluta när som helst kan inte kunskap hos anställda och delägare sägas vara under företagets fulla kontroll. Eftersom företaget saknar kontroll över de vinstgenererande tillgångarna är avkastningsvärdering inte en lämplig metod för att värdera bolaget, enligt Kammarrätten.

– Skatteverket anser att fallet inte kan anses jämförbart med PwC med hänsyn till att PwC är ett stort företag och därför inte lika beroende av varje enskild delägares personliga bidrag till verksamheten, säger Tomas Algotsson.

Att frågan nu ska upp i domstol reser inget formellt hinder mot att Skatteverket fattar beslut om upptaxering i liknande fall.

– Hela branschen står och faller med det här. Det lägger sordin på hela branschen, ja inte bara revisions- och rådgivningsbranschen eller advokatbranschen, utan även på andra branscher. Det här är en överlevnadsfråga, annars måste vi hitta helt nya affärsmodeller, säger Staffan Sundkvist.

Oavsett utgången i förvaltningsdomstolen kan branschen förvänta sig ändrade villkor. Finansminister Anders Borg har i Ekot (Sveriges Radio 11 februari 2013) sagt att det kan komma förändringar av 3:12-regelverket, redan i höstens budgetproposition. Detta mot bakgrund av den debatt som har pågått i olika forum en längre tid.

Charlotta Danielsson och Rakel Lennartsson