Profil i Balans: En kritisk röst i de fina salongerna

Skatterådgivning? Ja. Konkursförvaltning? Nej. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är öppen för konkurrens inom skatterådgivningsområdet, men menar att konkursförvaltningen innehåller för mycket juridik för att även revisorer och rådgivare som inte är jurister skulle vara lämpliga som konkursförvaltare.

I 13 år har Anne Ramberg varit generalsekreterare för Advokatsamfundet, och då och då sticker hon ut hakan i debatten. Hon är inte rädd för att vara obekväm och säga vad hon tycker. Och hennes åsikter faller inte alltid alla i smaken.

Tillsammans med FARs generalsekreterare Dan Brännström skrev hon för en tid sedan en debattartikel i DI där de både är kritiska till att det ska vara brottsligt att lämna in årsredovisningen för sent. Regeringens förslag om att det även fortsättningsvis ska kunna räknas som bokföringsbrott innebär en rättsosäkerhet konstaterar generalsekreterarna och argumenterar för att det inte är acceptabelt med otydliga spelregler.

– För sent upprättade årsredovisningar måste avkriminaliseras. HD-domen från 2004 där ett företag dömdes för bokföringsbrott då det två år i rad upprättat årsredovisningen för sent, medförde en rättsosäkerhet som nu riskerar att permanentas i lagstiftningen. Över en natt gjordes cirka 11.000 företagare och styrelseledamöter till brottslingar. Riksdagen måste säga nej till regeringens proposition, säger Anne Ramberg.

Advokatsamfundets kansli ligger i Diplomatstaden i stadsdelen Östermalm i Stockholm. Byggnaden är ritad av Ivar Tengbom i början av 1900-talet. Anne Ramberg tar emot inne på sitt kontor, som tidigare varit statsministern Ernst Tryggers bibliotek. Hyllorna är fortfarande välfyllda med litteratur, nu främst juridisk litteratur, gammal som ny.

”Om Skatteverket får rätt kommer endast de som har det gott ställt ha råd att bli delägare.”

– Att vara generalsekreterare för en intresseorganisation som Advokatsamfundet är inte som vilket jobb som helst, säger Anne Ramberg med ett stort leende.

Hunden Myra nosar nyfiket på fotografens kameraväska och Anne Ramberg rättar till sin svarta dräkt.

– För mig är det som ett äktenskap, jag är gift med arbetet. Det är ett otroligt spännande och mångfacetterat arbete, som innehåller allt från roliga juridiska frågor till mycket kontakter och samarbete med myndigheter och andra organisationer, säger hon.

Det finns många likheter mellan Advokatsamfundet och FAR, men samtidigt mycket som skiljer de båda organisationerna åt. Skillnaden mellan revisorer och advokater består enligt Anne Ramberg bland annat i att revisorn ska vara opartisk, medan advokaten ska vara lojal mot sin klient, och att advokaterna omfattas av betydligt strängare regler när det gäller intressekonflikter.

– Jag är kritisk till revisionsbyråernas sätt att hantera byråjäv och tycker att det principiellt är fel när revisorer granskar sina egna konsultfakturor.

Att revisionsbyråerna satsar mer och mer på rådgivning, och därmed anställer skattejurister ser hon inte som något problem utan konstaterar att advokatbranschen måste tåla konkurrens. Däremot tycker hon inte att revisionsbyråerna är lämpade att jobba med konkursförvaltning.

– Som jag ser det är advokater mer lämpade än revisorer när det kommer till konkursförvaltning eftersom det är mycket juridiskt arbete för en konkursförvaltare, säger hon.

Advokatsamfundet är en privaträttslig sammanslutning som fått vissa myndighetsuppgifter. Anne Ramberg konstaterar också att advokaternas etik vilar på fundament som är samma världen över.

– En advokat är enligt rättegångsbalken tvungen att följa god advokatsed. Advokatyrket vilar på några grundprinciper. Dessa är oberoende, lojalitet, tystnadsplikt och skydd mot intressekonflikter. Advokater får därför inte vara anställda eller bedriva advokatverksamhet med annan än advokat, säger hon.

Anne Ramberg är Advokatsamfundets första kvinnliga generalsekreterare. Tidigare satt hon i samfundets styrelse, i sju år. När mandattiden gick ut hade hon tänkt satsa all sin tid på sina klienter, men så blev det alltså inte.

– Jag har inte ångrat det någon gång. Det vi har fokus på just nu är rättssäkerhetsfrågor. Rättssäkerheten är en stor utmaning, och utvecklingen är å ena sidan djupt oroande samtidigt som frågorna å andra sidan just nu får stor uppmärksamhet, säger hon.

Hon tar USA som exempel, nationen som är världsledande och som hon menar agerar efter eget tycke och smak.

– De har hemliga fängelser, tycker att tortyr är lagligt mot misstänkta terrorister, har förarlösa flygplan och tar sig rätten att välja ut vilka de ska mörda. Något har hänt och det är förvånande att alla är så tysta. Jag förstår att Sverige vill vara nära EU och USA av förklarliga skäl och USA har gjort mycket bra för övriga världen, men det har vuxit fram en ”ändamålen helgar medlen-kultur” som jag tycker är skrämmande, säger hon.

En annan debatt som Anne Ramberg vid flera tillfällen gett sig in i är den om de så kallade 3:12-reglerna och Skatteverkets beslut att upptaxera delägare inom PwC. Skatteverkets beslut rör i allra högsta grad även advokatbranschen, eftersom advokatbyråerna är uppbyggda enligt liknande principer som revisionsbyråerna. Med delägare som köper in sig genom aktier, och som tar ut lön samt aktieutdelning.

Att Anne Ramberg tycker att Skatteverket gör fel är ingen hemlighet och inget hon hymlar med.

– Det finns ju ingen marknad för den här typen av aktier, så det går inte att sätta ett pris på dem utifrån en hypotetisk uppskattning, eftersom det inte är någon annan än advokater som kan bli delägare i en advokatbyrå och det samma gäller ju för revisions- och rådgivningsbranschen. Det är bara revisorer som kan bli delägare i en revisionsbyrå, betonar hon.

Hon trycker särskilt på att delägarskapet och införskaffandet av aktier i företaget inte bara handlar om att betala för en aktie, utan att personen i fråga även förbinder sig att lägga ner och tillföra kvalificerat arbete. Värdet ligger i individen och denna kan när som helst lämna. Skulle detta ändras vore det en olycklig utveckling för branschen, menar hon.

– Om Skatteverket får rätt kommer endast de som har det gott ställt ha råd att bli delägare i en advokatbyrå, eller revisionsbyrå. Vilka kommer att kunna betala sådana priser som Skatteverket menar att aktierna är värda? Vilka unga skulle vilja ta lån för att finansiera ett så osäkert köp, ifrågasätter hon.

– Som jag ser det skulle en ändring av systemet skada möjligheten att rekrytera unga som delägare. Vi riskerar att få ett A- och ett B-lag på delägarsidan, säger hon.

Och att just få in unga som delägare är en aktuell fråga för Advokatsamfundet. Problematiken är liknande den som revisions- och rådgivningsbranschen har. Det finns fler män än kvinnor som är delägare, och kvinnor väljer att lämna byråerna för andra typer av jobb. Inom advokatsamfundet ser man trenden att kvinnliga jurister oftare än män söker sig till allmänna domstolar eller blir bolagsjurister. Kanske för att i större utsträckning ha ett arbete som går att kombinera med familj och fritid.

– Det är tufft att vara delägare i en stor affärsjuridisk byrå. Det ska vi inte sticka under stol med, det är ett stort åtagande. Kvinnor gör val, och de kan vara mer eller mindre frivilliga, men kvinnor ska inte klä på sig offerrollen. Visst finns det andra hinder för kvinnorna än för männen, vi föder till exempel barn, men när det handlar om att göra karriär måste man prioritera.

Anne Ramberg menar att den yngre generationen är dålig på det, och att de i stället vill göra allt samtidigt. Skaffa familj, göra karriär och samtidigt ha tid för egna intressen.

– Men det går inte. Det handlar om att förhandla kring allt det där. Båda kan inte göra karriär samtidigt och ha tid med allt de vill göra. Men man får heller inte glömma att arbetsgivaren måste driva en verksamhet som är anpassad till tidens krav och som möjliggör arbete, familj och fritid. Det yttersta ansvaret ligger dock hos individen, inte hos arbetsgivaren, säger hon.

Charlotta Danielsson