”Vårt ökade tryck på planeten är baksidan. I början var det inget man reflekterade över. Nu kan vi inte längre ignorera det.”
Vi har en planet. Men vi lever som om vi hade tre. Var syns det i de ekonomiska kalkylerna, i statsbudgeternas analysavsnitt och i revisionsberättelsernas slutsatser om året som gått?
Det är ingen enkel sak att mäta värdet av ekosystemens tjänster eller förlusten av att förstöra dem. Det berättas om ett område i Kina där jordbruksmarken besprutades så hårt att alla pollinerande insekter försvann. Det som insekterna gjort gratis, att pollinera grödorna, fick nu människor göra för hand. En uppenbar ekonomisk förlust, som inte räknats in i kalkylerna förrän den var ett faktum.
Vår planet är hårt pressad. Om alla levde som vi gör i Sverige skulle vi behöva tre jordklot. Och då är vi ändå rätt bra här. Om alla levde som i USA skulle det behövas fem. Jordens befolkning totalt sett förbrukar ett och ett halvt jordklot per år. ”Men det går ju inte”, invänder vän av ordning, ”vi har ju bara ett”.
Lite förenklat kan man säga att på 1950-talet levde människorna på den ränta jorden gav. En halv planet behövdes då för att tillfredsställa behoven. De senaste decennierna har vi börjat tära på jordens kapital.
Detta uträknat schablonartat förstås, men med en modell för ekologiskt fotavtryck som är väl utarbetad. Hur mycket vatten, mark och resurser använder vi i förhållande till jordens förmåga att producera – dess biokapacitet? Hur mycket belastar vi planeten med våra utsläpp? Svaret är minst sagt oroväckande. Det har fått och kommer att få konsekvenser.
Efterfrågan på naturresurser har redan lett till stigande priser på världsmarknaden. Kina köper upp mark och gruvrättigheter runt hela världen för att säkra försörjningen av metaller och energiråvara till sin industri. Konkurrensen om mark för produktion av livsmedel och biomassa för energiändamål hårdnar. Nästan alla bestånd av matfisk i världshaven är överfiskade. Vi blir fattigare. Men det ser ut som att vi blir rikare.
Jag förnekar inte att vi haft en fantastisk utveckling sedan 1950-talet. Medellivslängden har ökat, hälsan förbättrats, barnadödligheten minskat, smittsamma sjukdomar utrotats och välståndet ökat. Vårt ökade tryck på planeten är baksidan. I början var det inget man reflekterade över. Nu kan vi inte längre ignorera det. I alla fall inte om vi vill se fortsatt välstånd för oss själva, våra barn och människor på andra sidan jorden.
Det är trendigt att jobba med miljöfrågor nu bland företagen. Vissa gör ett seriöst och bra arbete, medan andra jobbar mer med ytan.
Ett av mina små irritationsobjekt är när det trycks en liten ruta på produkten med texten ”tillverkat i enlighet med gällande miljölagstiftning”. Som om det vore ett alternativ att tillverka produkten i strid med gällande miljölagstiftning. Som om det är något att skryta med att inte ha gjort ett dugg mer än vad lagen tvingar en till. Men det ger kunden ett intryck av miljöansvar.
I längden duger det inte att göra det minimala. Ett företag som i stället effektiviserar sin användning av naturresurser och energi, och minskar sina utsläpp, kommer att stå stabilare i framtiden.
Först och främst sänker företaget sina löpande kostnader genom att effektivisera. Med tanke på att konkurrensen om resurser är besparingen troligen större i framtiden än den ser ut i dag. Men det finns också andra fördelar med att se om sitt hus ur miljösynpunkt.
Det är högst sannolikt att miljölagstiftning, miljökrav och miljöskatter kommer att skärpas framöver. Den som är väl förberedd och har tagit itu med miljöaspekten tidigt kommer att klara sig bättre. Den som släntrar längst bak i ledet får det svårt. Företag med ett aktivt hållbarhetsarbete klarar sig bättre ekonomiskt. Att ha koll på miljön är att ha koll på viktiga delar av verksamheten.
Faktum är att även investerare allt noggrannare börjar undersöka företagens resursanvändning, utsläpp och miljöarbete. Det är alltför riskabelt att strunta i de aspekterna rent ekonomiskt. Det kan alltså bli svårare att få investeringar för den som ligger efter miljömässigt.
Allt fler ungdomar menar att arbetsgivarens miljöansvar är en viktig aspekt när de söker jobb. De företag som vill rekrytera dessa insiktsfulla ungdomar gör klokt i att också bry sig.
Så med tanke på läget för vår enda planet och de konsekvenser detta får, borde alla företag ta sitt hållbarhetsarbete på största allvar. Det borde vara lika naturligt att ha en årlig genomgripande revision av företagets miljöpåverkan och resursförbrukning som att revidera de ekonomiska resultaten.
Maria Wetterstrand