Förtroendekrisen som drabbat stora delar av näringslivet kommer inte att lösas genom fler och strängare regler. Det som behövs är en ny bolagsstyrningskultur, som ser mer till det allmännas bästa och mindre till kortsiktiga vinstintressen. Det skriver professor Colin Mayer vid Oxford University.
Finanskrisen, bankbonusar och Liborskandalen har lett till en förtroendekollaps i det finansiella systemet. Men förtroendekrisen gäller inte bara finanssektorn. Styrelser som beslutar om höga ersättningar till bolagsledningen och bolag som inte betalar sin beskärda del av bolagsskatten, bidrar till inrycket att bolag, och de som styr dem, bara ser till sina egna intressen.
Vårt enda verktyg för att hantera detta är reglering. Från och med nu kommer alla delar av bankväsendet att vara reglerade: Vad de gör, hur de är strukturerade, vilka som styr dem och hur ersättningssystemen ser ut. Vad innebär då detta? Jo, banker kommer att göra allt som står i deras makt för att kringgå reglerna. De kommer att göra mindre av det som är reglerat – som att låna ut pengar – och mer av det som är oreglerat. Med andra ord, reglering kommer att uppmuntra exakt det vi inte vill ha – systematiskt kringgående av regler. När reglering är vårt enda verktyg för att uppmuntra bolagen att följa etiska riktlinjer, leder det till motsatsen: det främjar systematiskt undvikande, och ju mer vi reglerar desto mer instrumentella och cyniska blir vi.
Vi behöver en annan ansats och vi behöver den snarast, innan problemen förvärras. Aktiebolaget är en av världens viktigaste samhällsinstitutioner. Det påverkar varje del av våra liv. Men medan regeringar är föremål för ständigt ifrågasättande och granskning, får aktiebolagen tämligen lite uppmärksamhet. Detta är ett allvarligt förbiseende, eftersom bolagen samtidigt som de är skapare av välstånd och framgång också är en källa till fattigdom, uteslutning och miljöproblem.
Konstigt nog accepterar vi nästan utan att blinka att vi ska handla från, investera i, leverera till, arbeta för och bo granne med en företeelse som så ensidigt finns till för en grupp människor i samhället – aktieägarna. Det måste inte vara så. Företagets syfte är inte enbart att tjäna pengar åt sina aktieägare. Målet är att göra och verka för sådant som är till nytta för oss alla och att bidra till det allmänna välståndet i samhället. Det faktum att bolagen inte längre utövar den rollen är skälet till att vi har förlorat förtroendet för dem, och att dess uppgifter och syften måste ses över å det snaraste.
Det är inte rimligt att ett bolags enda intresse är aktieägarnas, och då i synnerhet kortsiktiga aktieägares, som saknar intresse för långsiktigt välstånd. Vi behöver bolag med allmängiltiga värderingar; bolag som vi är stolta att jobba för, trygga att handla från och från vilka vi kan förvänta oss en rättmätig avkastning på våra investeringar. Vi behöver bolag vars aktieägare inser att ägande medför såväl ansvar som belöning, och som är engagerade i att främja företagets intressen, inte bara sina egna. Vi behöver styrelseledamöter trogna uppgiften att upprätthålla företagets värderingar och säkerställa att de alltid efterföljs.
Detta är inte ouppnåeliga ambitioner; det är konkreta behov av kritisk betydelse för ekonomisk framgång såväl som socialt välstånd. De uppnås genom att överlåta kontrollen till långsiktiga aktieägare, som behåller sina aktier och inte säljer dem inom dagar, timmar eller, vilket ofta sker, sekunder. Det här kräver att bolagen klargör sina värderingar och principer, och utser styrelser som på ett effektivt sätt lever upp till dem. En modell som redan idag används av några av världens mest framgångsrika företag, exempelvis Bosch, Carlsberg och Tata.
Att reparera aktiebolagets rykte innefattar att lösa bristerna i ägande, värderingar, styrning, reglering och beskattning. För detta krävs:
Långsiktiga aktieägare, tydligt definierade värderingar, verkligt oberoende styrelser som tar ansvar för implementering
Tuffare lagar när det gäller mutbrott, korruption, miljöbrott, bedrägerier, insiderhandel och marknadsmissbruk
Mer stringent skydd av våra finansiella system och våra ekosystem
Mindre skadliga regleringar på annat håll och mer styrning genom skattesystemet för att jämka samman företagens intressen med samhällets i stort
Att återupprätta förtroendet för bolagen är en av århundradets viktigaste politiska frågor. Utan förtroende kommer den ekonomiska politiken att misslyckas, miljöförstöringen att intensifieras och det finansiella systemet att kollapsa. Med förtroende kan vi uppnå nivåer av ekonomiskt välstånd och välfärd som når långt utöver vad vi har upplevt till dags dato.
Colin Mayer innehar Peter Moores professur i managementstudier vid Saïd Business School på Oxford University.
Översättning och bearbetning:
Rakel Lennartsson