Regeringens förslag om ändrade 3:12-regler riskerar att kasta in 300.000 företagare i en osäker skattesituation, enligt FAR.

Även om förändringen tycks vara riktad mot de stora partnerägda bolagen stämmer stora delar av näringslivet in i kritiken.

Redovisningskonsulter och revisorer runt om i landet vittnar om samtal från oroliga kunder, som befarar att 3:12-reglerna kommer att bli ännu krångligare och slå undan fötterna för dem som företagare.

– Många ringer och är oroliga. De flesta har bara hört att förändringar är på gång och undrar hur det kommer att drabba dem. I media har det låtit som att det bara är de stora konsultbyråerna som berörs, men det är inte lika uppmärksammat att det kommer att bli försämringar även för många mindre företag, säger Mikael Ernström, auktoriserad revisor på Ernströms Revisionsbyrå i Ljusdal.

Även på Mazars har man fått frågor om regeringens förslag.

– De föreslagna ändringarna i 3:12-reglernas löneunderlagsregel har diskuterats åtskilligt här hos oss då många av våra kunder, stora som små, drabbas av de föreslagna ändringarna utöver att de redan väldigt komplicerade reglerna blir ännu mer komplicerade, säger Jenny Stenesjö, expert på 3:12-reglerna hos Mazars.

Erik Emilsson, auktoriserad revisor på Revidecos kontor i Stockholm, har en bild som delvis skiljer sig från de andra. Han menar att intresset för 3:12 inte varit ovanligt stort i och med förändringsförslaget utan är en fråga som ständigt återkommer från kunderna när det är dags för bokslut och revision.

– Storbolagen pratar i egen sak när de kritiserar förändringen av 3:12. De lite mindre företagen som till exempel vår mediankund, det vill säga ett bolag med cirka tre delägare och tio till femton anställda får det inte sämre. För dem blir det snarast bättre, säger Erik Emilsson.

Trots det är han kritisk till förändringsförslaget. Främst för att 3:12-reglerna i och med förändringen görs ännu mer krångliga.

– 3:12 är en korkad regel, både före och efter förslaget om förändringar. Varför inte till exempel sätta ett tak på löneunderlaget som gäller alla i stället för att sätta upp gränser för antalet delägare, säger Erik Emilsson.

De oroliga företagarna får stöd för sina farhågor. Inte bara från branschorganisationer som FAR och Advokatsamfundet, utan även av andra tunga instanser som Svenskt Näringsliv och Företagarna samt universiteten i Stockholm och Uppsala.

– Nu riskerar krånglet att bli ännu värre. Dessutom försämras regelverkets förutsebarhet och företagare i begrepp att starta eller växa får negativa signaler, framhåller Krister Andersson, skattesakkunnig på Svenskt Näringsliv.

I samband med vårpropositionen presenterade Anders Borg sitt förslag till förändring av 3:12. Enligt regeringen används dagens 3:12-regler för skattedrivna upplägg i partnerägda företag. Nu vill regeringen ändra reglerna så att personer med mycket litet delägarskap inte får tillämpa den så kallade löneunderlagsregeln, som innebär att ju mer ett företag betalar ut i lön till sina anställda, desto större belopp kan delägarna ta ut i kapitalbeskattad inkomst från företaget. Samtidigt vill regeringen att kravet på eget löneuttag för att få tillämpa löneunderlagsregeln ökar i företag med stor lönesumma.

Inom Praktikertjänst, som i dag är ett stort icke-riskkapitalägt vårdföretag med över 1.400 mottagningar på 150 orter och 2.120 delägare, är man orolig över hur de föreslagna 3:12-reglerna kommer att påverka företaget. VD Carola Lemne menar att förslaget slår brett.

– Praktikertjänst omfattas också av 3:12-reglerna, men har aldrig nyttjat reglerna fullt ut eftersom det inte överensstämmer med våra värderingar. Praktikertjänsts unika modell är inte byggd för att minimera skatt utan för att skapa en miljö som möjliggör småskaligt entreprenörskap inom vården. Anders Borgs förslag slår dock bredare än mot de tilltänkta revisions- och advokatbyråer som regeringen vill sätta åt, säger Carola Lemne.

Regeringen vill sätta upp en gräns för när delägare får börja använda lönunderlagsregeln. Den gränsen ska gå vid fem procent av bolagets kapital.

– Praktikertjänst har 2.120 ägare och varje enskild ägare får äga max 0,5 procent av bolaget. Det innebär att ingen aktieägare i Praktikertjänst kommer att kunna utnyttja regeln vilket kommer att leda till en kraftigt höjd beskattning, säger Carola Lemne.

Helena Adrian, auktoriserad revisor vid Adrian & Partners AB i Göteborg, har också synpunkter på regeringens förslag. Hon har mött kunder som blivit väldigt upprörda över de tänkta förändringarna av 3:12. Om regeringen nu vill komma åt att stora konsultbyråer använder reglerna på ett sätt som det ursprungligen inte var tänkt finns det andra vägar att gå anser hon. Hon syftar på att det redan i dag finns regler om förmånsbeskattning av en hel del annan egendom som en anställd köper eller lånar av arbetsgivaren på förmånliga villkor.

– Då beskattar man förmånen att få disponera eller köpa egendom utifrån ett marknadsvärde där lagstiftaren eller lagvårdande myndighet har varit noga med att definiera hur detta marknadsvärde ska beräknas. Det självklara hade varit att gå till pudelns kärna, det vill säga titta på hur man kan lösa problemen med värdet på egendomen som ger rätt till utdelningen, aktierna, i stället för att skapa orimliga regler som drabbar andra transaktioner och andra företag än de som lagstiftaren egentligen vill komma åt, säger Helena Adrian.

FAR har skickat ett öppet brev till näringsminister Annie Lööf där branschorganisationen betonar att förslaget riskerar att kasta in 300.000 företagare i en osäker skattesituation. Långt fler än de 8.000 företag som regeringen menar berörs av förändrade 3:12-regler. FAR befarar att förslaget kommer att leda till ett ”skatteplaneringsinferno” när nya tröskeleffekter sätts upp och strävan att hamna på rätt sida om regeringens skattesatstak inleds.

– Förslaget hämmar tillväxten. Varje företagare som står inför tillväxt eller vill sälja verksamheten påverkas. Det svenska näringslivets timglas har många mindre företag i botten. Nu vill regeringen göra det ännu svårare för dessa att växa, säger Dan Brännström, FARs generalsekreterare.

FAR ifrågasätter också kravet på en viss ägarandel.

– Är det verkligen så att man anser att ett seriöst betingat delägarskap börjar vid fem procent. Att sätta ett tak med 20 delägare skapar ett statiskt näringsliv, säger Anna-Clara af Ekenstam, FARs ordförande.

I stället för krav på en viss ägarandel föreslår FAR att det så kallade lönebaserade utrymmet i 3:12-reglerna får uppgå till en viss multipel av den kontanta ersättningen, det vill säga en relation mellan uttagen lön och utdelning.

– På så sätt skulle man slippa tillväxthämmande tröskeleffekter, säger Anna-Clara af Ekenstam.

Charlotta Danielsson

Fakta:

  • 3:12-reglerna infördes 1991 och reglerar beskattningen av ägare till fåmansföretag.

  • Skattesatsen på aktieutdelningar är (upp till en viss gräns, gränsbeloppet) 20 procent.

  • Delen som överstiger gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst, vilket ger en skattesats på upp till cirka 57 procent.

  • Lönekostnaderna i företaget är viktiga för att beräkna gränsbeloppet. Ju högre lönekostnader desto större summor kan delägarna ta ut som aktieutdelning.

På far.se finns ett kampanjrum där det går att följa det som händer kring 3:12.