Små effekter av ny pensionsredovisning

Pensionernas Big bang blev en Kinapuff. Efter att ha gått igenom 44 storbolag på Stockholmsbörsen, kan konstateras att den reviderade IAS 19 skalade bort 3,6 procent av eget kapital, samt minskade 2012 års vinst före skatt med futtiga 0,6 procent. Det är felräkningspengar.

Den nya IAS 19 innebär att korridormetoden slopas för förmånsbestämda pensioner. Pensionsskulden ska nu redovisas till verkligt värde. Möjligheten att amortera värdeförändringarna över resultatet under flera år har slopats. Nu ska de in i övrigt totalresultat direkt medan rörelseresultatet påverkas av den långsiktigt beräknade pensionskostnaden. Förtjänsterna för en analytiker har jag behandlat i Balans nr 2/2013.

Inget av bolagen som infört IAS 19 i år redovisar en ökning av eget kapital, medan elva bolag redovisar noll (har troligen inte förmånsbestämda pensioner) och 21 bolag en minskning. Av dessa ligger fem bolag med en minskning på 10–20 procent, medan ytterligare fem bolag drar ner eget kapital med 4–8 procent.

Granskar vi resultatjusteringen för 2012 kan konstateras att fem bolag visar en resultatminskning på 0,2 till 9,3 procent medan tio bolag redovisar en vinstökning på 0,5 till 5 procent. Övriga 17 bolag redovisar ingen resultateffekt alls. Den positiva resultateffekten är en naturlig konsekvens av att de flesta av bolagen tidigare bokfört en för låg skuld som successivt skrivits upp till verkligt värde, vilket belastat resultatet. Utan korridormetoden försvinner denna resultatbelastning.

Här finns dock ytterligare en resultatjustering som verkar i andra riktningen. Avkastningen på tillgångarna i en pensionsstiftelse, som används för att säkra pensionsåtagandet, ska enligt nya IAS 19 beräknas till samma procentsats, som diskonteringsräntan för skulden. Tidigare har bolagen kunnat ta upp en beräknad avkastning som även vägt in en hög avkastning på aktier och andra riskfyllda värdepapper. Hur detta slår i de bolag som bytt redovisning 2013 går inte att utläsa, medan de bolag som tidigare infört redovisningen borde drabbas negativt. Av detta syns dock väldigt lite. Bara tre av tolv bolag redovisar en negativ resultateffekt. Övriga redovisar ingen effekt alls.

Granskar vi effekterna i övrigt totalresultat 2012, kan konstateras att 26 av bolagen redovisar en negativ värdeförändring, medan åtta bolag redovisar en positiv. Med tanke på börsuppgången under 2012 (som påverkar stiftelsetillgångarna positivt) är den stora andelen negativa tal något överraskande.

För första kvartalet 2013 är dock bilden något mer positiv. Av samtliga 33 bolag som redovisar en pensionsförändring, har 16 bolag en positiv effekt, medan sju bolag fortfarande har en negativ. Ytterligare elva bolag verkar inte vara intresserade av att visa effekten på kvartalsbasis, tyvärr, för där står noll eller ett streck.

Slutsatsen, så här långt av nya IAS 19 blir att det inte verkar ligga någon ”pensionsbomb” i balansräkningarna, men att vissa bolag har tydligt negativa effekter, väl värda att hålla reda på för den samlade analytikerkåren.

Peter Malmqvist är finansanalytiker. Han skriver i vartannat nummer av Balans.

peter.malmqvist@eqr.se