Förtroendet för både EU och euron minskar, enligt den senaste rapporten från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. I dag är endast 42 procent av svenskarna positiva till ett EU-medlemskap. Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, ser ett tydligt samband med den ekonomiska krisen i EU. ”Svenska folket är lätt opportunistiskt, som många andra folk är. Just nu får EU en stor del av skulden för den nuvarande ekonomiska krisen och då drabbas opinionsstödet i Sverige”, sade han till Ekot i samband med publiceringen av rapporten.
Men vad är egentligen Europa och hur kan vi få en gemensam värdegrund i EU? Ett sätt är att skapa gemensamma symboler. Det finns fem officiella Europasymboler, men de har fått mycket lite uppmärksamhet i medlemsländerna. En som har tittat närmare på detta är Johan Fornäs, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. Han har till exempel gått igenom europeiska tidningar för att se hur mycket som skrivs om Europadagen 9 maj. Han konstaterar att det är få artiklar om denna dag och att den endast firas på ett fåtal platser i Europa. Europadagen instiftades till minne av att Frankrikes dåvarande utrikesminister Robert Schuman 1950 presenterade de första idéerna kring EU, den så kallade Schumandeklarationen.
Den mest kända symbolen är nog EU-flaggan, med sin blåa bakgrund och tolv gula stjärnor i en cirkel. Stjärnorna ska symbolisera enhet, solidaritet och harmoni bland Europas folk. I dag ser man ofta den nationella flaggan och EU-flaggan vaja sida vid sida, exempelvis utanför officiella byggnader och vid nationsgränserna.
Den mest använda symbolen är euron. Den är i dag officiell valuta i 17 av EUs 27 medlemsländer (28 länder från 1 juli då Kroatien blir medlemsland) och används dagligen av runt 332 miljoner européer. Mynten har en gemensam framsida och en nationell baksida. Euroländerna har själva fått utforma baksidan, vilket resulterat i motiv med allt från monarker till djur, skepp och katedraler. EUs ledare förklarar myntens utformning med att den likformade sidan representerar EU-kommissionens enighet medan den nationella sidan står för Europaparlamentets mångfald. Johan Fornäs tror att eurokrisen hade kunnat vara värre om mynten hade haft en bild av EU-kommissionens ordförande på ena sidan, då det hade kunnat föra tanken till ”makten i Bryssel”. Sedlarnas utformning är däremot gemensam i alla euroländer. Här kan vi hitta symboler såsom broar, fönster och dörrar som både ska visa på viljan till samarbete och kommunikation mellan medlemsländerna och öppenhet och dialog med omvärlden. Inga av motiven är dock tagna från verkligheten eftersom det är viktigt att de inte ska förknippas med något specifikt EU-land.
Vid högtidliga EU-tillfällen spelas EUs ”nationalsång”, den så kallade Europahymnen. Det är Ludwig van Beethovens nionde symfoni, hymn Till glädjen. Den text som är skriven av Friedrich von Schiller ingår inte. För vilket språk skulle en EU-sång sjungas på? Det behövs inga ord, ”på musikens universella och ordlösa språk uttrycker hymnen EUs ideal om frihet, fred och solidaritet”, anser EU-kommissionen.
Den minst kända symbolen är kanske EUs motto ”Förenade i mångfalden”. Detta motto ska symbolisera hur människor i EU samarbetar för fred och välstånd och samtidigt berikas av Europas många kulturer, traditioner och språk.
I förarbetena till Lissabonfördraget fanns EUs symboler inskrivna i texten, men de ströks i den slutliga versionen. Medlemsländerna var dock inte eniga om detta beslut och 16 av dem har därför undertecknat en speciell bilaga i fördraget där de betonar att de anser att dessa symboler är viktiga. Sverige är inte ett av dessa länder.
Gemensamma symboler kan ha en stor betydelse om många känner till dess värdegrunder. Det förenar människor med olika bakgrund och ger dem en gemensam utgångspunkt. Men det räcker inte. I dagens ekonomiska läge krävs också en gemensam framtidstro. EUs ledare måste skapa förtroende genom att visa handlingskraft och på ett konstruktivt sätt ta Europa ur den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet.
Ewa Fallenius är civilekonom och EU-expert med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge). Hon skriver i varje nummer av Balans.
ewa@fallenius.org