Först friad, sen fälld – Juristen förklarar varför

Prosolviadomen del 1. Hovrätten för Västra Sverige utdömde ett rekordskadestånd i Prosolviamålet. Om domen står sig ska PwC och den ansvariga revisorn betala närmare en miljard kronor i skadestånd och rättegångskostnader. Med ränta blir summan minst den dubbla. Hur kunde detta ske, PwC friades ju av tingsrätten?

Redovisningen stred mot god redovisningssed och revisionen samt förvaltningen var vårdslös. Det konstaterade tingsrätten, men fann inte att det fanns ett skadeståndsgrundande orsakssamband mellan den oaktsamma revisionen och skadan.

Men hovrätten gjorde en annan bedömning. Rätten slog fast att det finns ett tillräckligt orsakssamband mellan revisorernas oaktsamhet och skadan. Skadan som ska ersättas av revisorerna är dels bristen i Prosolviabolagens konkurser, dels förlorade rörelsevärden, menar hovrätten.

Friad i tingsrätten, men fälld i hovrätten. Hur kunde det bli så? Hovrätten åberopar i Prosolviamålet en dom från Högsta domstolen (HD) i våras, det så kallade Landskronamålet. Målet handlar om en 13-åring som var omhändertagen för vård med stöd av lagen om vård av unga. Hon var tillfälligt placerad hos sin mamma och anlade under tiden en omfattande brand. Högsta domstolen slog fast att socialnämndens underlåtenhet att uppfylla sin plikt att hålla uppsikt över flickan ansågs kunna medföra skadeståndsansvar mot dem som drabbades av branden. Frågan om fördelningen av bevisbördan avhandlades också i domen.

Inte relevant, menar FAR som anser att partsförhållandena och omständigheterna i HD-domen skiljer sig avsevärt från Prosolviaärendet. I en debattartikel i Dagens Industri 9 september skriver Dan Brännström, FAR:s generalsekreterare, och Helene Agélii, chefsjurist på FAR, att domen riskerar att omkullkasta ansvarsfördelningen som aktiebolagslagen bygger på.

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, har varit inblandad i Prosolivamålet som rådgivare åt kärandesidan. Hans roll har inskränkts till frågan om samband mellan vårdslöshet och skada.

Han konstaterar att frågan om revisorernas ansvar är allmänt komplex eftersom revisorerna fyller en viktig samhällsfunktion. Samtidigt måste i vissa fall en part som skadas ha rätt till skadestånd.

– Det Högsta domstolen gör i Landskronamålet är rätt dramatiskt och kan förklara varför tingsrätten och hovrätten gör olika bedömningar om skadeståndsansvaret i Prosolivamålet. Högsta domstolen ändrar modellen för hur man ser på ansvar vid underlåtenhet, säger Mårten Schultz.

Inom svensk skadeståndsrätt har det i stora drag fungerat enligt följande, förklarar Mårten Schultz. Modellen har varit enkel. Om någon har blivit skadad på grund av att en annan part har gjort fel så har sambandet mellan beteende och skada bedömts utifrån en basmodell där man gjort en sambandsbedömning, en så kallad kausalitetsbedömning. Fram tills HD:s dom kom i mars i år har det inte räckt med enbart ett samband, men i Landskronamålet ändrar HD modellen för sambandsbedömning.

– Man klumpar i underlåtenhetsfallet ihop bedömningen av felet och bedömningen av konsekvensen. HD river upp den traditionella synen på orsakssamband och ritar om kartan hur man ska bedöma dessa frågor. Det HD gör är att man i vissa fall av underlåtenhet öppnar upp för möjligheten att få skadestånd. Det här är ett avgörande som kan få konsekvenser inom flera områden, säger Mårten Schultz.

När det gäller värderingen i Prosolviamålet, en annan fråga som diskuteras om den är rimlig eller inte, konstaterar Mårten Schultz att värderingar görs utifrån befintliga värderingsmodeller.

– Det finns normer och regler för vad som är skada och ersättningsgill förlust, som man får förlita sig på och man använder sig av oberoende värderingsmän och värderingsinstitut.

– I det här fallet har Prosolvia begärt omedelbar verkställan av domen, vilket innebär att PwC kan bli tvungna att betala skadeståndet före beskedet om huruvida domen prövas av HD eller inte, säger Mårten Schultz.

När det gäller frågan om PwC har en chans att få frågan prövad i HD eller inte konstaterar Mårten Schultz att HD ofta söker efter bra fall att ta upp, men att det de senaste åren har kommit en hel del avgöranden i HD som prövat frågan om adekvat kausalitet, alltså frågan om samband mellan orsak och skada. Hans personliga gissning är att HD inte kommer att ta upp domen i sin helhet, men att om någon fråga ska prövas kan det i så fall bli den om revisorsansvaret. Ett sådant mål, som har beviljats prövningstillstånd, ligger dock i HD just nu.

– Fast mitt intryck är ju att Prosolviamålet är så komplext att det är svårt att pröva en enskild rättsfråga i det, utan att man då behöver pröva hela målet. Det skulle i så fall riskera att lamslå HD:s verksamhet under väldigt lång tid, konstaterar han. ?

Charlotta Danielsson