Det finns ett grundläggande förtroende som branschen måste bevara och förstärka. Det menar Jörgen Holmquist, oberoende ordförande för den internationella etikstyrelsen IESBA.

Den 150-sidiga etikkoden Code of Ethics for Professional Accountants fungerar som moralisk kompass och ryggrad åt 2,5 miljoner revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare i hela världen. Alla yrkesaktiva som är anslutna till någon av IFAC:s medlemsorganisationer är skyldiga att följa etikkoden.

– Vår etikkod ställer högre krav än den nuvarande lagstiftningen i exempelvis EU, säger Jörgen Holmquist.

Han är den första oberoende ordföranden för den internationella etikstyrelsen. Traditionellt har ordförandeskapet innehafts av en partner från någon av de fyra stora revisionsbyråerna, men efter finanskrisen och den efterföljande förtroendekrisen kom man fram till att branschens etikarbete skulle frontas av en oberoende part.

För ett år sedan tillträdde Jörgen Holmquist ordförandeposten för en mandatperiod på tre år. En av hans stora uppgifter är att modernisera etikkoden, som är både omfattande och ganska komplicerad.

– Jag tror att vi skulle vinna på att den blev mer lättförståelig och därmed lättare att följa. Det är nog inte ett problem för de riktigt stora revisionsbyråerna, men jag tror att mindre revisionsföretag och ensamrevisorer och många som arbetar med redovisning skulle behöva en version som är lättare att läsa och framförallt lättare att hitta i, säger Jörgen Holmquist.

Just nu håller han och medarbetarna på med en enkät bland användarna om vad de skulle vilja ha. I ett nästa skede ska även tillsynsmyndigheterna tillfrågas. Syftet är att göra koden mer användarvänlig.

– Det här projektet syftar inte till att ändra de materiella reglerna, säger Jörgen Holmquist.

Ännu så länge står sig koden i förhållande till politikernas och intressenternas krav, men EU-kommissionens förslag till skärpningar av regleringen på revisionsområdet kan påverka etikkoden.

– Det finns ju ett antal förslag i EU:s lagförslag som inte finns i koden, till exempel obligatoriskt byte av revisionsfirma. Men många andra saker som finns i vår kod har de faktiskt inarbetat i sitt lagförslag. Det är väldigt tydligt i EU-förslaget till ny lagstiftning att det är mycket som har inspirerats av koden och sedan har de lagt till en del andra saker som är kontroversiella.

Jörgen Holmquist påpekar att diskussionen om regleringen av revisorer och marknaden för revision inte är unik för EU utan pågår lika intensivt i USA och andra delar av världen. Efter finanskrisen 2008 har etikfrågorna stått högt upp på dagordningen och många delar av finansbranschen, inklusive revisions- och rådgivningsbranschen, har fått finna sig i att bli kritiserade och uppläxade av opinionsbildare och politiker. Jörgen Holmquists mening är att revisorerna ändå klarat sig lindrigt undan.

– Branschen har klarat sig bättre än den kunde ha gjort – bankerna har exempelvis blivit mycket mer kritiserade. Det är sant att branschen har blivit kritiserad också men jag tror att den kritiken faktiskt har varit mildare beroende på att de flesta människor har ett grundläggande förtroende för revisorer, säger han och tillägger:

– Så jag tror att man ska se det från andra sidan, det vill säga att revisionsbranschen har blivit kritiserad, men att den kunde ha blivit mycket värre kritiserad om den inte hade haft det här grundläggande förtroendet hos många människor.

I den mån branschen förtjänar kritik för händelser som kan ha bidragit till finanskrisen, tror Jörgen Holmquist inte att det är yrkesetiken som har brustit.

– Jag tror inte att det generellt sett är bristande etik som har lett till det här utan i vissa fall har det kanske varit bristande kompetens eller att man helt enkelt blev bländad av den ekonomiska bubblan som vi levde i fram till 2007 – det var ju väldigt många som blev det. Jag tycker att den etikkod som finns är väldigt strikt och jag tror att i allt väsentligt så lever branschen också upp till den.

Kodens efterlevnad övervakas av de nationella branschorganisationerna, såsom FAR i Sverige. Även tillsynsmyndigheterna hänvisar till koden när de utreder anmälningar mot revisorer som misstänks ha brutit mot god revisorssed och baserar också sanktioner på regelverket i koden.

– Mot bakgrund av förtroendekrisen tror jag att man bör lyfta fram att vi har etikregler som är väldigt strikta och att det finns ett hundraprocentigt åtagande från branschen att följa dem, säger Jörgen Holmquist.

Rakel Lennartsson