Yngst, först, skarpast!

Pernilla Lundqvist bytte gummistövlarna mot märkeskostym och gjorde kometkarriär i revisions- och rådgivningsbranschen. Hon tillhör den lilla exklusiva gruppen av redovisningsspecialister som har stor frihet att disponera sin tid och inte har samma press som revisorerna att dra in affärer till byrån. I stället forskar hon på deltid och har redan en rad prestigeuppdrag.

Steget från bondgården på Varaslätten i Västergötland till en plats i Sveriges redovisningselit kan tyckas långt. Hemma fanns ingen studietradition eller kunskap om vilka karriärvägar som skulle kunna ge snabbast utväxling. Däremot fanns en inställning till arbete som har präglat Pernilla Lundqvist: Arbete är ingen nio till fem-sysselsättning utan en livsstil.

– Jag är den i familjen som arbetar minst, skrattar Pernilla Lundqvist som ”bara” är redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg, lärare och doktorand på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, ledamot i FAR:s policygrupp för redovisning, ekonomisk expert i Hovrätten och sakkunnig i regeringens redovisningsutredning.

Som 33-åring har hon redan gjort den sortens karriär som gör mig nyfiken på hur det gick till; jag söker efter nycklar och förklaringar. Benägenheten att slukas av sitt arbete är säkert en viktig faktor. Den verkar, precis som arbetsmoralen, ha gått i arv.

– Det är bara jag som har läst vidare, men på ett sätt är vi ändå lika i familjen, vi är alla lika nördiga och engagerar oss fullt ut i det vi gör, berättar Pernilla Lundqvist.

Under uppväxten på gården på Varaslätten, som enda dotter och yngst i en syskonskara av tre, var det ingen som kunde gissa att hon skulle komma att pendla mellan Göteborg, Stockholm och Bryssel.

– Alla trodde att jag skulle vara kvar hemma på gården. Jag har alltid gillat skolan, men när man växer upp på bondgård får man hjälpa till mycket och jag älskade livet på gården.

I dag har Pernilla Lundqvists bröder tagit över driften av lantbruket med cirka 270 mjölkkor och 460 hektar åkermark. Ett modernt jordbruk är som ett stort företag och syskonen saknar inte ämnen att diskutera när de träffas: riskexponering, investeringar i maskinparken, valutasäkringar eller energipriser. Redovisningskunskaperna kommer väl till nytta, men att bli redovisningsexpert var inte planen från början.

– Jag hade ju väldigt lite referensramar när det gällde att välja inriktning på högskolestudierna, berättar Pernilla Lundqvist.

Att hon ändå hamnade så rätt beror nog en hel del på tur och tajmning.

Utbildningen som hon började på knöt an till arvet i Knallestaden Borås, det var en kurs i direktmarknadsföring, vilket är ett annat ord för postorderförsäljning.

– Jag var intresserad av marknadsföring, men märkte snabbt att den inriktningen på utbildningen inte var min grej. När vi började diskutera direktmarknadsföring kontra relationsmarknadsföring tyckte jag att det var diffust och abstrakt. Jag hade mycket lättare för redovisning som var mer konkret.

Även Pernilla Lundqvists lärare Sten-Eric Ingblad, en av Sveriges främsta redovisningsspecialister, upptäckte att hon hade talang för redovisning. Han kom att bli en mentor och såg till att Pernilla Lundqvist fortsatte den akademiska banan, trots att hon själv var mer sugen på att komma ut i arbetslivet.

– Det var ont om lärare i externredovisning och Högskolan i Borås ville gärna ha mig kvar. Men jag visste inte vad forskning innebar och ville ut i praktiken, så högskolan löste det genom att hjälpa mig att skaffa halvtidstjänsten på KPMG i Borås.

På KPMG påbörjade hon en klassisk revisorsbana, men bristen på redovisningsexperter gjorde att hennes karriär snabbt tog sig en annan vändning.

Lärarbristen på redovisningsområdet var inte bara ett problem på högskolan, även branschens eget fortbildningsföretag hade problem att vaska fram rätt kompetens. På Irev, dåvarande FAR Akademi, sökte man med ljus och lykta efter lärare i IFRS-regelverket som då var pinfärskt.

– Gun Weckman värvade mig till Irev och initierade en multimedia kurs, en cd där jag och Sten-Eric undervisade i IFRS, berättar Pernilla Lundqvist.

Cd-kursen tillsammans med lärarrollen på Högskolan i Borås ledde till att Pernilla Lundqvist snabbt etablerade sig som redovisningsspecialist, vilket på många sätt är en friare roll än revisorns.

– Redovisningsspecialist är en titel som ges internt, vilket innebär att det inte finns samma formella krav på oss som på revisorerna. Min huvudsakliga uppgift är att ha specialistkompetens inom redovisning och serva revisorerna på befintliga uppdrag. På det viset har jag inte samma press på mig att dra in kunder, även om jag har en del egna uppdrag och undervisning som jag ansvarar för.

I hela Sverige finns kanske max ett par hundra redovisningsspecialister, vilket kan förklara varför Pernilla Lundqvist så snabbt gjort sig ett namn. Den exklusiva gruppen har dock vuxit på senare år, i takt med regelverken.

– Innan kunde revisorerna vara sina egna redovisningsspecialister och FAR:s redovisningsgrupp bestod bara av revisorer, men i takt med att regelverken blivit fler och fler, har vi också blivit fler specialister.

Pernilla Lundqvist är fortfarande yngst i gruppen, trots att hon snart har hunnit arbeta i tio år. Hon har varit KPMG trogen, men flyttat både konsultjobbet och forskningen från Borås till Göteborg. Avhandlingsarbetet är en fallstudie. Hon har studerat Volvokoncernens årsredovisningar sedan 1930 och intervjuat redovisningsansvariga vid koncernens kontor runtom i världen. Syftet är att undersöka hur redovisningsnormer harmoniserats över tid samt identifiera vilka faktorer som styr den praktiska tillämpningen av redovisningsnormer. Hon intresserar sig särskilt för glappet mellan harmonisering av regelverk kontra harmonisering av den praktiska tillämpningen av regelverket.

– Bara för att vi har ett och samma regelverk som ska tillämpas tror vi att den finansiella informationen är jämförbar, men om normerna tillämpas på olika sätt uppnås inte den tänkta jämförbarheten. Det finns faktorer inom och mellan företag, koncerner och länder som leder till en icke enhetligt tillämpning. Om tillämpningen varierar inom en koncern, kan man tänka sig hur stor skillnaden kan vara mellan koncerner, säger hon.

Vad är nyttan med din forskning?

– Genom att jag identifierar faktorer som leder till att människor tolkar och tillämpar normer på olika sätt kan jag bidra till att tillämpningen bli mer enhetlig. Det kan vara olika juridiska traditioner, som till exempel om redovisning är kopplat till beskattning, eller olika kultur, som att man ska vara försiktig eller ta risk. Den förståelsen kan hjälpa företag som vill jobba med tillämpningen internt i sin organisation, men även normgivare och revisorer bör vara medvetna om alla faktorer som påverkar tillämpningen.

Harmonisering handlar om att uppnå jämförbarhet, men när variationen i tillämpningen av gemensamma regler är tillräckligt stor kan det även påverka balansräkningen och resultatet i ett företag.

– När redovisningen blir annorlunda blir besluten annorlunda, säger Pernilla Lundqvist.

FAR:s policygrupp för redovisning är kärnan i Redovisningssverige. Här samlas branschens främsta experter, som även servar näringsliv och samhälle i olika uppdrag. I våras utsågs Pernilla Lundqvist till sakkunnig i redovisningsutredningen, som tillsattes av justitiedepartementet för att implementera EU:s nya redovisningsdirektiv i svensk lagstiftning. Redan innan hon satt med i redovisningsutredningen skrev hon brev till justitiedepartementet, då som privatperson, för att påtala att vissa paragrafer i årsredovisningslagen inte stämde överens med gällande EU-direktiv, vilket ledde till en lagändring. Den här gången kommer hon att vara med och påverka att det blir rätt från början – som rekordung sakkunnig i en expertutredning.

Pernilla Lundqvist har i början av 30-årsåldern redan ett cv som många av oss bara kan drömma om. Jag undrar hur hon själv förklarar sin framgång; vilka faktorer tror hon har varit betydelsefulla för att hon har lyckats så bra?

Först och främst nämner hon personer som betytt mycket: hennes lärare och mentor Sten-Eric Ingblad, kollegorna Göran Arnell, KPMG i Stockholm, och Caisa Drefeldt, KPMG i Göteborg, som tog in henne i FAR:s policygrupp för redovisning, och Gun Weckman som trodde på henne som lärare på dåvarande FAR Akademi.

– Sten-Eric såg att jag hade samma brinnande intresse som han har och han var nog glad att kunna överföra sitt intresse på någon.

Att hitta sin talang och ett ämne som man brinner för är en annan viktig framgångsfaktor, tror Pernilla Lundqvist.

– När jag brinner för saker engagerar jag mig mycket och ju mer jag lär mig desto roligare blir det. Jag hade säkert kunnat blir revisor, men det som tilltalar mig i mitt arbete är djupet snarare än bredden och kopplingen mellan redovisningen och juridiken.

En avgörande faktor för att Pernilla Lundqvist har hunnit med så mycket är att hon sedan starten har haft möjligheten att kombinera två tjänster:

– Det har funnits ett ömsesidigt intresse mellan Handels och KPMG att ha ett samarbete som är utvecklande för mig och stärker mig i båda mina tjänster och förhoppningsvis även arbetsgivarna.

Pernilla Lundqvist ber inte om ursäkt för att hon är ambitiös och utpräglat intellektuell.

– Vi arbetar i en kunskapsintensiv bransch, som kräver att man sätter sig in i komplicerade ämnen. Men många är slöa och vill inte läsa tunga texter, jag tycker att det är synd att tidningarna anpassar sig efter det, säger Pernilla Lundqvist.

Sin ”nördiga” inställning till ämnet balanserar hon med sitt jordnära arv.

– Jag ser det som en fördel att kunna referera till min bakgrund som småföretagare inom lantbruket, exempelvis när jag undervisar.

Konsten att gå långt och snabbt utan att förlora fotfästet tycks vara en framgångsformel för Pernilla Lundqvist. Skulle hon till äventyrs tappa kontakten med jordytan, har hon sin tunga portfölj som hjälper gravitationen på traven. Den fullastade läderportföljen följer med henne vart hon går. Hon fick den i present av Sten-Eric Ingblad och den har blivit hennes signum.

Rakel Lennartsson