Det kan ta emot att jobba när solen skiner, så arbetsuppgifterna får vänta en dag. Att skjuta upp saker är något alla gör då och då, men för en del ställer beteendet till stora problem och kan på sikt skapa ångest.
Tillhör du dem som alltid sitter med rapporten kvällen före deadline? Eller som står och bakar till klockan tre på morgonen dagen före barnkalaset? För de allra flesta är beteendet att skjuta upp arbetsuppgifter och annat som måste göras inget stort problem, och ibland en nödvändig prioritering för att hinna med det viktigaste. Men cirka 20 procent av den vuxna befolkningen har stora svårigheter till följd av uppskjutandebeteende, eller prokrastinering som det kallas inom psykologin. Siffran är ännu högre för studenter inom högre utbildning. Förutom att arbete och studier blir lidande är det inte ovanligt att de får både ångest och blir deprimerade.
Nu ska världens första behandling för uppskjutandebeteende utvärderas vid ett forskningsprojekt som bedrivs i samarbete mellan Stockholms och Linköpings universitet. Bakom studien står Alexander Rozental, legitimerad psykolog samt Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet.
– Alla människor skjuter upp saker i sin vardag utan att det behöver orsaka några problem. För vissa kan det dock utvecklas till ett återkommande mönster som orsakar både stress och nedstämdhet, säger Alexander Rozental.
– Det unika med denna studie är att det handlar om en behandling som helt och hållet är avsedd för personer som har problem med prokrastinering. Förhoppningsvis kan det hjälpa en grupp människor som ofta inte får det stöd de behöver, säger Per Carlbring. ?
Charlotta Danielsson
Fotnot : vill du veta mer om projektet?
Gå in på www.prokastinera.se