”Debatten kring de så kallade 3:12-reglerna har säkert också påverkat förtroendet.”
Det tycks inte spela så stor roll att Pia Sundhage eller Erik Hamrén skriker och viftar vid sidan om planen. Att ändra matchbilden under själva spelet verkar vara svårt. Nej, den stora förändringen kommer alltid efter snacket i pausvilan.
Jag påmindes om det under den viktiga VM-kvalmatchen mellan Sverige och Österrike på Friends Arena. För det var ett nytt landslag som klev ut till andra halvlek, ett lag som hade bestämt sig för att vända underläge till seger. Ett lag som tog ”två steg framåt” för att citera Erik Hamrén och flera av spelarna.
Alldeles uppenbart hade det varit ett tufft men konstruktivt snack i omklädningsrummet. Kanske något i stil med: Det här duger inte, alla måste kliva fram två steg – och det gav som bekant resultat.
JAG TROR ATT en sådan pausvila eller ”time out” behövs i många sammanhang. Det är lätt att bara köra på. Men när omvärldsförändringarna är snabba och omvälvande ökar behovet av att stanna upp och reflektera för att kunna förändra matchbilden.
Det kan knappast ha undgått någon att media och politiker intresserar sig alltmer för vår bransch. Det hänger samman med branschens växande betydelse i marknadsekonomin när kvalitet ska utvärderas i alla led. Områden som miljöfrågor, etik och socialt ansvarstagande får här allt större betydelse. Det allmänna har också ökade förväntningar på att branschen ska bidra till transparens och förtroende och därigenom stabilitet på marknaden. EU-kommissionens förslag till nya spelregler för revisionen i företag av allmänt intresse är kanske det tydligaste exemplet på detta.
Matchbilden är stimulerande men samtidigt oväntat tuff. Det finns därför anledning att ta ett snack. Vad ska vi då prata om? För första gången finns en samlad framtidsstudie för branschen. Som bekant presenterade analysföretaget Kairos Future en studie om branschens resa fram till år 2025 i samband med FARs branschdagar i september 2013. Det är kul att framtidsstudien väcker stort intresse. En och annan byrå använder den redan i sitt lednings- och förändringsarbete, och våra nordiska kollegor har kastat sig över den. Ett exempel är Finland som nu översätter delar av studien till finska.
Jag tror att framtidsstudien kan utgöra utgångspunkt för snacket i den paus eller ”time out” som branschen behöver. Vi måste bestämma vad vi är för en bransch. Är vi rakt igenom kommersiella? Eller har vi också ett stort ansvar att serva det allmänna? Internationellt talas det ju mycket om att branschen först och främst ska tjäna ”the Public interest”.
Jag önskar att framtidsstudien nu kommer att diskuteras på varje byrå, på varje kontor och i varje grupp. För studien ger en bild om vart vi är på väg och utgör därmed angelägen input till både små och stora byråers affärsplaner. Men slutsatserna från studien kan förstås också ha påverkan på individuella vägval: Ska jag satsa på redovisning eller revision? Eller ska jag bli rådgivare på heltid? Mitt råd är: Beställ framtidsstudien från FAR eller ladda ner den från FAR:s hemsida och se till att snacket kommer igång. Från FAR:s sida stöttar vi gärna med kompletterande information och handgripligt stöd, inte minst till alla med ledaruppgifter på byråerna.
FÖR ATT BRANSCHEN ska kunna göra största möjliga nytta för näringsliv och samhälle måste förtroendet för oss vara på topp. Det råder ingen tvekan om att förtroendet har påverkats negativt av de så kallade skandalerna där redovisningen och revisionen har uppmärksammats. Debatten kring de så kallade 3:12-reglerna har säkert också påverkat förtroendet eftersom de större advokat- och revisionsbyråernas tillämpning har varit i fokus.
FAR ökar nu sitt engagemang i den viktiga förtroendefrågan. Här är vi hjälpta av skriften ”Revisionsberättelsen – startskottet för ett angeläget lärande”. I skriften anger vi tio lärdomar från de tio senaste årens mest uppmärksammade företagsaffärer. Och många av lärdomarna ger oss anledning att nu gå från ord till handling, att ta ”två steg framåt” och så förändra matchbilden.
Dan Brännström är FAR:s generalsekreterare.