Prosolviadomen kan få stora konsekvenser trots förlikning

PROSOLVIADOMEN DEL 2. PwC och Prosolvias konkursbo har träffat en förlikning. Ändå riskerar domen att få stora konsekvenser för branschen när det gäller skadeståndsfrågor.

I SLUTET AV september kom beskedet: PwC, Nils Brehmer och Prosolvias konkursbo förlikas. Hovrätten för Västra Sverige hade utdömt ett rekordstort skadestånd, som tillsammans med ränta och rättegångskostnader hamnade på runt två miljarder kronor. PwC hade överklagat domen till Högsta domstolen (HD), men i väntan på besked om prövningstillstånd träffade parterna en förlikning.

– Vi anser att den förlikning som nu är träffad är den bästa lösningen i den uppkomna situationen för våra partners, medarbetare och kunder. Vi kan nu äntligen efter mer än tolv år lägga ärendet bakom oss och fullt ut fokusera på våra kunder, kommenterar Peter Clemedtson, styrelseordförande i PwC.

Förlikningen innebar att PwC betalade ut 742,5 miljoner kronor till Prosolvias konkursbo och överklagandet till Högsta domstolen återkallades. Även Prosolvias konkursförvaltare Lars Zetterberg var nöjd med förlikningen:

– Med hänsyn till PwC:s försäkringsskydd och ekonomiska förhållanden samt processrisken och tidsfaktorn vid en prövning i HD innebär förlikningen ett tillfredsställande resultat för konkursboet eftersom alla fordringsägare får i stort sett fullt betalt, säger han.

MEN TROTS ATT parterna kommit överens och domen undanröjts kan den få konsekvenser för revisions- och rådgivningsbranschen, befarar jurister och branschkännare som Balans pratat med. Flera processer pågår runt om i landet mot revisorer och revisionsbyråer där dessa krävs på skadestånd. En av de mer uppmärksammade är processen mellan Grant Thornton och Kraft och Kultur, där det finns ett skadeståndskrav på 1,8 miljarder kronor.

– Den stora risken är att underrätterna nu sneglar på Prosolviadomen och modellerna man använder där, säger Carl Svernlöv, advokat på Baker & Mc Kenzie och adjungerad professor i associationsrätt vid Uppsala universitet.

Han konstaterar att det nu ser ut som om domen inte kommer att få laga kraft, men att den kan påverka enbart genom att den faktiskt finns. Han tror dock att Prosolviadomen kommer att bli kraftigt kritiserad i juridisk litteratur.

– Förhoppningen är att domen blir så kritiserad av tunga namn inom juridiken att den inte får så stort genomslag på grund av det, säger Carl Svernlöv.

INOM BRANSCHEN DRAR sig många för att uttala sig offentligt om Prosolviadomen och om domen kommer att leda till fler skadeståndsprocesser mot revisorer.

Men Carl-Johan Kjellgren, vd för BDO Sverige, tror att det finns en risk att vi kommer att få se fler stämningar framöver.

– Jag tror tyvärr att detta är en generell utveckling i dagens samhälle där acceptansen för eventuella felaktigheter, verkliga eller påstådda, minskat. Detta gäller inte bara i vår bransch utan också andra yrkeskategorier. Prosolviadomen har flyttat fokus från styrelse och verkställande ledning som är primärt ansvariga för bolagets verksamhet till revisorn som är ansvarig för att lämna utlåtande om styrelse och ledning jämte räkenskaperna, säger han.

Även Marianne Ljungberg Sandén, vd för Mazars tror på ett förändrat klimat.

– Hovrättsdomen kommer naturligtvis innebära att man på ett helt annat sätt än tidigare kan komma att rikta skadeståndskrav mot revisorer. I det förslag som Bo Svensson la fram 2008, där det bland annat ingick en begränsning av revisorns skadeståndsansvar, har vi inte hört något sedan förslaget om revisionspliktens avskaffande. Frågan bör ha aktualiserats i och med Prosolviadomen, säger hon.

Men det finns många som tror att det inte kommer att införas någon begränsning av skadeståndsansvaret. Carl Svernlöv är en av dem. Jessika van der Sluijs, forskare vid Stockholms universitet, är en annan:

– Mer troligt är i så fall att ansvarsförsäkringarna kommer att bli dyrare och det kommer att påverka priset kunderna får betala för tjänsterna, säger Jessika van der Sluijs.

Charlotta Marténg