UNDER DET FÖRSTA året med frivillig revision valde drygt 8.000 av aktiebolagen registrerade före 1 november 2010 bort sin revisor. Nu, när tre år har gått sedan reformen genomfördes, har siffran tiodubblats. Drygt 40 procent av de företagen väljer att inte ha revision. Men det finns regionala skillnader. Jönköpings län sticker ut. Där vill fler företag än i övriga landet behålla sin revisor.
Att ha eller inte ha revision? Det är en av alla frågor som företagare ställs inför. Tittar man på statistiken talar den sitt tydliga språk: Det är svårt för revisorn att behålla sina kunder.
Under de senaste åren har en hel del politiska insatser gjorts för att stimulera företagandet i Sverige. Bland annat har riksdagen och regeringen strävat efter att minska den administrativa bördan för företagare. Den största reformen i den satsningen, och självklart den som haft mest påverkan på revisions- och rådgivningsbranschen, är införandet av den frivilliga revisionen 1 november 2010. I dagarna tre år sedan.
För de bolag som berörs av reformen gäller vissa gränsvärden som regeringen beslutat om: genomsnittligt antal anställda 3, balansomslutning 1,5 miljoner kronor, nettoomsättning 3 miljoner kronor. Om minst två av gränsvärdena överskrids ska bolaget ha revision.
BALANS HAR FÖLJT effekterna av den frivilliga revisionen. Bland annat har Bolagsverket höjt en röst om att kvaliteten på årsredovisningarna har blivit sämre och kreditupplysningsföretaget UC har konstaterat att kreditrisken blir högre och kreditvärdigheten sämre för bolag utan revisor.
Reformen om frivillig revision fick inledningsvis ett stort genomslag på nybildade bolag. Bland de befintliga aktiebolagen, alltså de som registrerats hos Bolagsverket före 1 november 2010, var aktiviteten lägre. Under perioden 1 november 2010 till slutet av augusti 2011 rapporterade Bolagsverket att cirka 8.100 av de befintliga aktiebolagen valde att registrera bort revisorn. Tittar man på läget den sista augusti 2013 har siffrorna ändrats kraftigt. Antalet bolag, bildade före 1 november 2010, som valt bort revision har tiodubblats och är nu uppe i drygt 89.000. Det motsvarar 43 procent av det antalet aktiebolag bildade före 1 november 2010, totalt cirka 207.000.
I början av 2012 skrev Balans att statistik från Bolagsverket visade att 76 procent av de nystartade bolagen valde att inte ha revision, men när man såg till aktiebolagen totalt (alltså de som startats före 1 november 2010 eller senare) sjönk siffran till 15 procent. I dag har den siffran stigit igen. Sett till det totala antalet aktiebolag, inklusive lagerbolag, har 52,8 procent av bolagen valt att inte ha revision.
När det gäller de nystartade bolagen har andelen som valt att inte ha revision legat ganska konstant sedan reformen genomfördes. Cirka 114.200 aktiebolag har registrerats hos Bolagsverket sedan 1 november 2010 fram till sista augusti 2013. Av dessa är det 80.100 som valt att inte ha revision, alltså 70 procent.
BENGT SKOUGH, GODKÄND revisor hos FAR konstaterar att utvecklingen i Sverige speglar utvecklingen i andra länder, men att det har gått fortare än vad man hade förväntat sig.
– Det här understryker vikten av att lyfta fram nyttan med revisionen, säger han.
Han betonar också att den framtidsstudie som FAR tagit fram via Kairos Futures, utgör ett stöd för branschen när det handlar om att möta utvecklingen.
– Vi måste bland annat visa mer på prisvärdheten, där har vi inte tillräckligt effektivt lyckats att tydliggöra det, säger Bengt Skough.
Men det ser inte lika ut över hela landet när det kommer till den frivilliga revisionen. Det går att se regionala skillnader i företagens förhållande till sin revisor. Småland med Jönköpings län och Norrland med Norrbottens län sticker ut. Där har företagen en närmare relation till sin revisor än vad företagen har i storstadsregionerna.
Den här tendensen bekräftas av Bolagsverkets statistik, men redan 2008 kunde Tobias Svanström, docent vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, dra liknande slutsatser i sin avhandling Revision och rådgivning – efterfrågan, kvalitet och oberoende.
– Den trend som jag såg i mitt material var att Smålandsregionen (Jönköping, Kronoberg och Kalmar) i högre grad frivilligt efterfrågar revision än företagen i Stockholm och i Norrland (Västernorrland, Västerbotten, Gävleborg och Jämtland). Lägst efterfrågan fann jag i Stockholm, säger Tobias Svanström.
VILKA ORSAKER SOM ligger bakom mönstret är svårt att fastslå, men Tobias Svanström menar att det kan bero på skillnader i konkurrensnivå, utbud av konsult- och revisionstjänster, vilket i sin tur påverkar relationen mellan revisor och klient.
– I storstäder där det finns ett stort utbud av olika aktörer som erbjuder konsulttjänster blir revisionsbyråns roll inte lika central som på den mindre orten där revisorn kanske i många fall är företagens enda externa kontakt. Vidare har till exempel delar av Småland ett gynnsamt företagsklimat där företagen jobbar tätt samman i nätverk och kluster och där relationer bygger på tillit och förtroende. I en sådan miljö kan det ha en negativ effekt att välja bort sin revisor som i någon grad signalerar ärlighet och trovärdighet, säger Tobias Svanström.
ERIK LAGERQVIST ÄR auktoriserad revisor och kontorschef på Revideco i Jönköping. Även han funderar på vad skillnaderna kan bero på. Han konstaterar att det tidigare, när det var obligatoriskt med revisor, förekommit att en och annan kund resonerat kring att inte vilja byta revisor med hänsyn till att det skulle kunna vara en signal till Skatteverket att granska ett visst företag.
– Annars kanske det helt enkelt är så att bolagen i Jönköping är lite mer konservativa. Eller mer välvilligt; att revisorn åtnjuter ett större förtroende i Jönköping än resten av landet, säger Erik Lagerqvist.
Charlotta Marténg
