I december förra året kom så äntligen Bokföringsnämndens nya allmänna råd om Bokföring. Det allmänna rådet ersätter ett antal gamla allmänna råd, vilket i sig är en förenkling. Nu kan man hitta allt som rör bokföring i samma allmänna råd.
Det allmänna rådet innehåller en del välkomna förenklingar. En sådan handlar om när redovisningen kan senareläggas. Tidigare skulle bokföringen av en månads verifikationer ha skett senast vid utgången av påföljande månad. Genom ändring i lagstiftningen och ändring i de allmänna råden har tiden nu sträckts ut betydligt. Riktigt små företag, med mindre än en miljon i nettoomsättning och mindre än femtio verifikationer som avser mindre än tvåhundrafemtio affärshändelser, kan bokföra en gång om året och då senast sextio dagar efter räkenskapsårets utgång. Med andra ord – nu blir det förenligt med norm att bokföra en gång om året, som så ofta sker redan i dag i riktigt små företag. Sådana som vi inom branschen kallar årskunder.
Bokföringsnämnden ger också företag med certifierat kassaregister möjlighet att vänta med bokföringen. Huvudregeln är ju som bekant att kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag men om de har registrerats i ett certifierat kassaregister kan bokföringen vänta tills femtio dagar efter månadens utgång.
När det gäller de så kallade strykningarna i bokföringen har Bokföringsnämnden satt ner foten ordentligt. Det förekommer att rättelser sker genom strykningar i redovisningen, det vill säga att ett fel rättas i den period det uppstod och inte i den period det hittades. Detta är inte helt ovanligt och jag har med en dåres envishet hävdat att detta förfaringssätt inte är förenligt med bokföringslagen. Nu har Bokföringsnämnden utrett och klargjort detta. Och ett fel som upptäcks vid ett senare tillfälle ska rättas genom en rättelseverifikation och den rättelsen ska bokföras i den period som felet upptäcktes i. Enkelt uttryckt; ett fel i huvudboken i mars som upptäcks i oktober ska rättas i oktober månads huvudbok!
Vad som är orsaken till denna företeelse låter jag vara osagt, men just den punkten i det allmänna rådet som klargör detta, träder i kraft 1 januari 2015. Anledningen är att de programvaruföretag som har bokföringsprogram som tillåter så kallade retroaktiva rättningar ska få tid på sig att ändra sina program, men det innebär inte att den som bokför så här kan fortsätta. Det var fel förut och det är lika fel i dag!
Vissa önskemål om förenklingar kan Bokföringsnämnden inte åtgärda på grund av att bokföringslagen inte tillåter det. För att få igenom den typen av förenklingar måste lagen ändras och det är en lång process. Jag kan tänka mig att det i många fall är våra riktigt stora internationella företag som är i behov av förenklingar. I dessa företag har utvecklingen kommit långt och bokföringslagen har inte hängt med.
På tal om lagstiftning så pågår en utredning avseende ändring i årsredovisningslagen. Detta på grund av det nya direktivet från EU som kom i somras. Det blir nog en del förändringar för företagen. Men det är som tidigare, årsredovisningslagen är lite flytande materia, det sker förändringar nästan hela tiden. Det är bara de två senaste åren som någon lagändring inte har skett. Men det ska bli spännande att se vilka förändringar vi har att se fram emot.
Bokföringsnämndens arbete med K2-årsbokslut fortsätter och även uppdateringen av K2-årsredovisning. Den nya K2-årsredovisningen kommer, som jag skrivit om innan, att omfatta alla associationsformer som ska upprätta årsredovisningen och snart måste alla välja mellan K2 eller K3.
Men alla företag som i dag måste välja har väl redan valt ... eller? Att vara eller inte vara ett K3-företag är den stora frågan för de mindre företagen!
Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans.
caisa.drefeldt@kpmg.se