Lite drygt hälften av dem som skrivit revisorsexamensprovet de senaste tio åren har godkänts. Hur man presterar på provet påverkas framför allt av erfarenhet men också av byrå- och kontorsstorlek.
Mellan 2002 och 2011 blev lite drygt hälften av dem som skrev revisorsexamensprovet godkända. Lågt kan tyckas och det bekymrade förra myndighetschefen som ansåg att godkännandefrekvensen borde vara runt 60 procent (Se Balans nr 4/2006 ”Bara varannan klarar revisorsexamen”). För att få godkänt har tidigare krävts att 75 procent av svaren har varit korrekta. I det nya provet är det 60 procent som gäller. Rimligheten i nivån har diskuterats i branschen, och våren 2012 gjordes på Handelshögskolan i Umeå ett examensarbete inom området: Vem klarar revisorsexamen?
Författarna bakom examensarbetet, Carina Cederwall och Pontus Sävås handledda av Tobias Svanström, konstaterar att området inte tidigare undersökts i Sverige och att den låga godkännandegraden och bristen på tidigare studier gjorde ämnet intressant. Resultatet från undersökningen visar att det finns ett samband mellan prestation på de båda proven och ålder, byrå- och kontorsstorlek. Alltså, ju längre erfarenhet och ju större byrå/kontor desto större chans att klara provet. Vissa samband visade sig vara starkare än andra. Störst inverkan på prestationen hade antal år i branschen, och minst hade kön.
Provet som hölls i december 2013 blev det första tillfället för det nya provet. Nu när provet är genomfört har RN med hjälp av sitt examensråd gjort en analys. Sammantaget har genomförandet och utfallet blivit bra. Den förlängda skrivtiden har fungerat väl ihop med de mer komplexa uppgifterna. Utfallet på provet med 61 procent av tentanderna godkända upplevs också som positivt. Utfallet på enstaka frågor varierar, vilket var fallet även vid tidigare prov. RN kommer därför, åtminstone inte på kort sikt, att förändra provets utformning.
Charlotta Marténg
