Kontorsmiljön är en strategisk fråga. Med rätt typ av kontor ökar företagets chans till framgång och sjukfrånvaron kan minska. Hur kontoren ser ut påverkar även hur ledarskapet uppfattas.
Länge var det en självklarhet att kunna stänga dörren om sig på kontoret. Så är det inte i dag då arbetsplatserna blir mer och mer mobila. I vissa fall beror det på höga lokalhyror och jakt på kvadratmetrar, i andra fall ett mer genomtänkt val av arbetsgivaren och en konsekvens av att allt mer arbete utförs i projektform.
Arkitekt Christina Bodin Danielsson är även forskare vid Stressforskningsinstitutet och hennes forskning visar att kontorstypen i sig har stor betydelse. Anställda med eget rum och i flexkontor har störst sannolikhet för god hälsa av alla kontorsanställda. Allra bäst trivs de som har eget rum, med undantag för när man tittar på de sociala aspekterna av kontorsmiljön då de i flexkontor är mest nöjda.
– Båda kontorstyperna ger individen god möjlighet att utöva så kallad egen kontroll, något som däremot inte de traditionella kontorslandskapen möjliggör, säger hon.
Forskarna tittar även närmare på hur vår uppfattning av ledarskapet påverkas av hur kontoret är utformat. Enligt en forskargrupp på Stressforskningsinstitutet visade det sig att kontorsmiljöerna inverkar stort på resultatet. Allra sämst klassades ledarskapet på arbetsplatser där två till tre personer delade rum. Som bäst var medelstora kontorslandskap med 10 till 24 personer i varje rum.
Charlotta Marténg