EU-valet spelar större roll än någonsin. EU-parlamentets medbestämmande har ökat sedan förra valet och för första gången kommer resultatet att påverka vem som blir EU-kommissionens ordförande, motsvarigheten till medlemsländernas regeringschefer.
Nyligen antog EU-parlamentet det så kallade revisionspaketet med omkring hundra paragrafer om revisorer och revision, som ska implementeras i svensk lag. Det är bara ett exempel i en lång rad av nya lagar från EU, som påverkar förutsättningarna för företagande. Banker, bolagsstyrning och finanssektorn är andra områden som varit i centrum för EU-politikernas intresse.
– Det har alltid kommit mycket lagstiftning från EU, men dessa områden har blivit särskilt intressanta i ljuset av finanskrisen, säger Markus Bonekamp, chef för Europaparlamentets informationskontor i Stockholm.
Han menar att finanskrisen även kommer att ha stor betydelse för valet 25 maj.
– Krisen påverkar ledamöternas möte med väljarna: Antingen företräder de ett land i kris, eller så företräder de ett land som hjälper ett land i kris. Efter krisen finns det knappast någon som inte förstår att EU hänger ihop, säger han.
Parlamentarikernas inflytande över just krispolitiken har däremot varit begränsat – under krisåren har det ofta blivit överkört av medlemsstaterna i frågor om ekonomisk politik. Att hävda sitt inflytande i den europeiska lagstiftningsapparaten är en av EU-parlamentets stora utmaningar. Den stora förändringen sedan förra EU-valet är annars att EU-parlamentet, sedan Lissabonfördraget trädde i kraft hösten 2009, fått medbestämmande på allt fler områden.
– Det handlar om ett 20-tal områden, som exempelvis EU:s handelsavtal med USA, jordbrukspolitiken och unionens budget, säger Markus Bonekamp.
När det gäller EU:s paradgren, den inre marknaden, har EU-parlamentet fullt medbeslutande redan sedan tidigare. Den inre marknaden har varit motorn i integrationen och är fortfarande EU:s starkaste politikområde. Det innebär att näringslivet är den del av samhället som kanske påverkas allra mest av EU. Gör det då någon skillnad vem man röstar på i EU-valet?
– Ja det spelar stor roll vilken majoritet det blir i parlamentet, särskilt nu när resultatet i valet till EU-parlamentet för första gången ska påverka vem som blir EU-kommissionens ordförande.
EU-kommissionen är ju den institution i EU som lägger lagförslagen, så att låta EU-parlamentets majoritet speglas i EU-kommissionens ledning är ett sätt att göra valet mer intressant, förklarar Markus Bonekamp.
– Partigrupperna i EU-parlamentet har utsett varsin kandidat. Problemet är att dessa inte är så kända bland unionens medborgare. Men för att höja temperaturen i valrörelsen kommer det att ordnas tv-sända debatter mellan kandidaterna.
Rakel Lennartsson
Fakta:
Hur stort inflytande har EU?
Många siffror är i omlopp när det gäller hur stor andel av de svenska lagarna som kommer från EU. Olika organisationer använder sig av olika mätmetoder. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har gjort en dagordningsanalys där de helt enkelt räknat hur många av kommunernas respektiver landstingens ärenden som har koppling till EU. På riksdagen har man i stället räknat hur många av regeringens propositioner som härrör från EU-beslut. Det finns ingen officiell siffra och mätmetoderna är trubbiga, men tendensen är tydlig: Andelen propositioner som kommer från EU-beslut har sedan några år stigit från 30 till 50 procent, berättar Markus Bonekamp som är chef för Europaparlamentets informationskontor i Stockholm.
SKL:s dagordningsanalys:
60 procent av ärendena i en kommun har koppling till EU.
50 procent av ärendena i ett landsting har koppling till EU.
Riksdagens analys förslag från regeringen:
43 procent av propositionerna kom från EU (2012).